Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan åtta gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. I september 2022 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


torsdag, september 30, 2010

And the winner is.....

Om du kollat Idol på TV4 så vet du nu att den här killen kommer att bli Top 3, kanske även den slutliga vinnaren. I vart fall är hans karriär redan utstakad. Det tycker Idoljuryn också. Om jag hade kunnat sjunga så hade jag velat ha den här killens röst.

tisdag, september 28, 2010

Återinträtt i jordatmosfären

Nu är jag tillbaka i tjänst efter mitt lilla seglingsäventyr. Det var grått, trist, blåsigt och kallt. Men att vara ute på sjön har ändå sin tjusning.

Ett kul händelse var att Siljafärjan tyckte att jag var i vägen strax utanför Lidingö, så han vråltutade tre gånger på mig. Han tyckte jag körde i hans omloppsbana. Jag hälsade artigt tillbaka.

Saken var den att han, liksom jag, körde rakt fram och vi hade inte på något sätt kollisionskurs. Plötsligt svängde han och siktade på mig som en värmesökande missil. Jag styrde undan, han svängde efter. Jag ökade farten och styrde undan så gott det gick, det var då han brölade åt mig.

Jag fick helt enkelt ändra färdriktning helt för att inte bli överkörd. Nu var det förstås inte några meter det handlade om, snarare hundra meters avstånd, men ändå, jag blev åthutat av Siljafärjan. Det är poäng på det tycker jag.

Men som sagt, både vindar och vågor var emot mig hela seglatsen, men vad annat var att vänta nu när SD tagit plats i riksdagen. De är ju numera vågmästare. Moahahahaha.

söndag, september 26, 2010

onsdag, september 22, 2010

Internutbildning

Behöver väl egentligen inte förklara mer än vad bilden visar. En informell internutbildning två jobbarpolare emellan. "- å där borta brukar jag jaga bort några ekorrar som brukar störa de som sitter på kontoret".

fredag, september 17, 2010

Min röst är nu hörd

Är du tillräckligt gammal för att komma ihåg när radion införde stereosändningar. Typ sjutton gånger om dygnet sände de följande:

Din röst kommer nu från höger
Din röst kommer nu från vänster
Din röst kommer nu mittemellan

Samma sak gäller nu när vi ska rösta. Idag på lunchen gick hustrun och jag iväg för att förtidsrösta. Var hörs min röst tror du, höger, vänster eller mittemellan?

Vilket parti folk röstar på brukar vara lika svårt att få veta som det är att hitta svaret på hur lång rymden är.

Men jag är inte den som är den, jag la min röst på..., oj det ringer, jag måste svara.

onsdag, september 15, 2010

Icke-tycka-om

Ibland hatar jag min fru. Eller nej nej nej, hat är ju såklart ett alldeles för starkt ord. Klart jag inte hatar min fru. Jag ska istället uttrycka det så här: Vid synnerligen sällsynta ögonblick har hon inte alla mina sympatier. Jag ger ett färskt exempel:

I köket har vi ofta en eller ett par pennor för att använda till anteckningar av allehanda slag. T.ex till matinköpslistor, vilket jag inte brukar skriva jätteofta. Kvinnopryl du vet.

Mitt personliga pennbehov består mest av att jag måste pricka av mina matcher på mitt spelschema i tennis. Eller snarare scheman, eftersom det börjar bli ett digert program. Dubbeltennis i Sollentuna, singeltennis i Sollentuna samt singeltennis i Järfälla.

I morse fanns ingen penna för att göra nödvändig avprickning. Jag gissar att min kära hustrun lagt pennorna där bara en kvinna kan hitta dem.

När jag då ringde hennes mobil för att så att säga ställa henne mot väggen, så behagade hon icke svara. Hade väl viktigare jobbgrejer att stå i. Precis som det skulle vara viktigare. Typisk kvinnlig prioritering. Då blev jag lite sur, det är därför jag skriver det här.

tisdag, september 14, 2010

Nu blir hon inte glad

Nu ska jag offentligöra min nya idé som jag kommer att tjäna storkovan på. Jag lovar.

Dessvärre kommer jag att förlora en stor del av den kovan i form av advokatkostnader och i slutänden ett ruggigt stort skadestånd till min dotter, för jag har stulit hennes idé. Jag erkänner det.

Idag på morgonen satt jag i hysteriska bilköer in till stan eftersom jag skulle till tandläkaren. Folk är ju helt enkelt tokstressade i trafiken och gör de mest korkade manövrarna som riskerar både liv och egendom.

Det var speciellt en gubbe som gjorde mig en smula fundersam. Han körde nämligen i bussfilen förbi alla vi andra laglydiga medborgare. ( jag har bara fuskat en gång med att köra bil i bussfilen. Det kostade tusen spänn i böter)

När det tog stopp även i den filen hängde han sig på signalhornet som en tok och krävde omedelbar framkomst. Han var högröd i ansiktet och min människokännedom sa att han var direktör och boende i Djursholm med en övernattningslägenhet på Strandvägen där även hans älskarinna stundom tillbringar viss tid.

Det var då jag kom på att själa min dotters ide. Byt ut alla alkomätare och kräv att alla fordon utrustas med stressmätare. Vid för höga stressvärden är bilen omöjlig att starta.

Ibland är jag så smart så jag undrar var jag får alla ideer ifrån.

söndag, september 12, 2010

Terracottaarmén

Idag söndag besökte KulturRallyt Östasiatiska museets utställning av delar från Terracottaarmén. Rätt fantastiskt. Och oerhört många människor i denna utställningslokal beläget djupt inne i berget ute på Skeppsholmen.

För övrigt samma bergrum där Marinen hade sin stridsledningscentral under 40-talet. Se där fick du allt veta mer än du tidigare visste.

Precis när vi kom ut från utställningen hörde vi ett par resonera på bredaste lantismål: "-varför ska stockholmarna gå hit just idag, de kan ju se utställningen ända till januari."

Hmm, varför ska lantisarna komma till stan just idag, de kan väl komma mellan jul och nyår, den tiden ställer de inte till så mycket besvär för oss viktiga huvudstadsbor, eller hur?

fredag, september 10, 2010

Men va f...

Okey, lite fördrag måste man nog ändå ha gentemot den lilla brunbollen.  Men ändå. Man lämnar inga spår efter sig på golvet. Man gör det bara inte. Tänk om alla skulle göra det, vilket svinstia det skulle bli.

Första dagen på jobbet

onsdag, september 08, 2010

Personalintervju

Jag har tidigare berättat om att vi snart utökar kontoret med en friskvårdsansvarigassistent.

Sofia, som är chef för den avdelningen, har djupintervjuat Elsa, som varit anställd i nästan tre år om vad hon tycker om förändringen. Även nya Reka fick berätta vad hon kände. Här är Sofias rapport som hon offentliggjort på sin egen blogg:

Elsa tycker:

Från början tyckte hon det här var en riktigt dålig idé. Hon log sitt allra otrevligaste leende mot Reka och sa att allt man kan se härifrån och till evigheten tillhör henne. Hon kan vilja använda det när som helst. Vad det än är. Denna första inställning kombinerades sedan med en lite malligare attityd. Näsan högt, och en blick som sa att det man inte ser finns inte. Alltså finns ingen liten brun ohyra här.

Om Reka mot förmodan råkade nudda henne (gud förbjude) ryckte hon bort tassen eller hoppade åt sidan som om hon blivit biten av en huggorm. Och så tittade hon anklagande på mig och förkunnade att hon nu antagligen skulle behöva amputera tassen (eller var det nu var) där Räkan kom åt.

Sedan har hon tänjt lite på gränserna. En liten lätt valptouch kanske är okej ändå. Bara hon inte är för nära ansiktet, för hon luktar illa. Okej, hon kan få jaga mig då, men jag tänker inte hålla igen på tempot. Okej, jag sänker tempot lite så kanske krypet kommer ikapp. Hmm, hon kanske duger till att leka med ändå? Okej, hon är lite festlig när allt kommer omkring...

Reka tycker:
Det var ju inte direkt lattjo att mötas av en blänkande tandrad i sitt nya hem. Bättre att leka med matte än med det där stora, fula hundtrynet tyckte Reka. Fast det är ju kul med kompisar på fyra ben också, så nog var det väl bäst att se om det inte gick att få fart på den gamla surtanten. Hon verkar mest försöka låta farlig.

Sagt och gjort, lekställning, påhejande valpvoff och oemotståndlig rejsing runt på tomten. Från en säker plats inne i ett buskage vågade hon sedan ge sig i kast med riktiga tigerhopp ut på Elsa. Tjohoo, jag ska fälla dig, tant! Och det gjorde hon!

Ja, det ska allt bli spännande det här när Reka snart rejsar runt på kontoret.

tisdag, september 07, 2010

Vad har hänt med minnet?

Det märks att åren går, minnet är inte helt okey. Jag glömde ju ta med de här två högkvalitativa hantverken från mina barnbarn Albin o Valter. Visst är de fina. Vet inte säkert, men jag tror de ska symbolisera mig på något sätt. "-det är du farfar" sa de i alla fall.

äsch, glömde en grej

På presentbordet ska ju även denna läckra filt läggas. Handgjord av min mor som praktiskt nog fyller år samma dag som jag. Fast hon fyller 80 plus massa år till.

Filten, som är fullstor, dvs den täcker hela mig, har hon virkat ihop under flera månader. Detta verk, mina damer och herrar, är svenskt högkvalitativt hantverk in i minsta detalj.Visst är fin? Nästan lika fin som mor själv faktiskt.

Ett år i taget

Jaha, så kan jag idag lägga ännu ett år bakom mig. Förhoppningsvis finns rätt många framför mig. Men det är ju själva fan så fort det tickar på, jag hinner liksom inte med.

Ja, jag ville bara lite sådär anspråkslöst i förbifarten nämna om denna dag för dig.

I övrigt är det en vanlig dag som alla andra tisdagar, förutom att jag ikväll ska premiärspela tennismatch i min nya klubb Järfälla Tennisklubb. Jo, jag har gått med där också, förutom att jag även lirar i Edsvikens tennisklubb. Man måste träna och spela för att bli bättre. Och det vill man ju innan åldern kommer ifatt.

Idag på morgonen har jag räknat in en bok, en biljett till rockkonserten We Will Rock You, en biljett till en föreställning med Peter Carlsson och Grodorna samt en tennislektion på presentbordet.

Om du också vill skicka en present, så kan du buda den till vår företagsadress, det går bra. Men du behöver inte vräka på, för jag har fortfarande bara en femma som förstasiffra i mitt ålderstal. Och tänk på att den heller inte får vara för dyr, för då kan vi båda komma i konflikt med lagen om mutor och bestickning.

lördag, september 04, 2010

Händige herrn

Kolla. Hjul på soffbordet. Äntligen. Och klockan har inte ens slagit 09. Vad månde bliva av denna underbara lördag i samklang med naturen. (Fortfarande påverkad av Ernst)

torsdag, september 02, 2010

De e mycke nu

För dig som är en smula okunnig i vad som pågår så kan jag berätta att det just avslutats en stor läkarkongress i Stockholm.

Någonstans mellan 10-30.000 läkare har samlats. Alla ville ha transporter av allehanda slag. Men vi har klarat vår lilla kakbit av detta med glans. Förutom läkare så ville såklart även "vanliga" kunder också åka buss.

Mitt i det lätta men kontrollerade kaos som lätt blir när bussar ska hittas, så blir man väldigt glad när det dyker upp nedanstående meddelande på mailen. Kom från en s.k. "vanlig" företagskund, en väldans stor teleoperatör. Det är av såna här mail som energin kommer tillbaka.

Hej!

Vi åkte med er till Kolmården i måndags och hem i tisdags och jag måste tacka er för en bra resa!
Jättetrevliga och duktiga busschafförer och fina bussar.
Er kommer vi att använda igen!

Mvh Johanna