Jag - Göran Demnert - äger och driver StockholmsBuss AB sedan maj -89 och SällskapsResor AB sedan feb -05. Har bloggat sedan 2006. Många funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2014. Har sedan dess cyklat Vätternrundan 2014, 2015, 2016 och 2017. Mälaren Runt 2014, 2015 och 2016. Har också cyklat ett antal mindre motionslopp.

Har även cyklat från Malmö till Paris 2015, 2016 och 2017 med Team Rynkeby och ska göra det även 2018.

Gjorde min första Halva Ironman i Pula, Kroatien i september 2016. Gick åt h-e, men var kul ändå. Ett nytt försök i Zell-am-See i augusti 2017. Gick åt fanders en gång till. Nytt försök i Ruegen i september 2018. Man ska aldrig ge upp en dröm.

lördag, juni 29, 2013

Badkruka. Inte.

Klart man inte är en badkruka. Säsongspremiär för utomhusbad. Skitkallt. Men som vanligt en skön känsla efteråt.


fredag, juni 28, 2013

Urspårat

Trosa Training Camp har på något sätt spårat ur. På ett trevligt sätt.

Mycket väsen för ingenting

Jaha, så är busstrejken över. Utmärkt. Men herregud, det blev ju rena Kalle Anka-farsen av det hela.

Bussarbetsgivarna lyckades pruta ner lönehöjningen från 1.740:- till 1.732:-. Bra jobbat Jeppson. Åtta spänn fördelat över tre år. Man blir ju som arbetsgivare överlycklig.

Och sen kommunals krav som de fick igenom. Att en arbetsgivare som tar över en ny upphandling ska i möjligaste mån ta över befintlig personal. I möjligaste mån.

Skrivet på ett annat sätt kan en arbetsgivare alltså fortfarande köra över personalen hur de vill, men nu står det i avtalet att de måste tuta först. Sen kör man över dem.

Allt detta besvär för tusentals resenärer som fått lida under strejken för att två parter suttit i en sandlåda och lekt lekar. Skamligt, det är vad det är.

Jag har absolut ingenting emot lönehöjningen, busschaufförerna är värda vartenda öre, och jag har heller inget  att invända mot diskussionen om personalövertagande vid upphandlingar.

Vad jag är emot är att de inte strejkat för några stora värden eller principer.  Det som överenskommits borde ha kunnat överenskommits över några koppar kaffe utan att demonstrera makt med strejk. Det här snuddar vid ordet maktmissbruk.

onsdag, juni 26, 2013

Jobbträning

Delar av kontoret är den här veckan utflyttad till en annan del av världen. Vi kallar den Trosa Training Camp.

Dagen består av morgonträning, dvs lätt löpning/promenad och därefter yoga. Sedan vidtar administrativa kontorssysslor och på eftermiddagen blir det ett styrkepass.

tisdag, juni 25, 2013

Livet går vidare

Livet består som bekant av både sorg och glädje och mitt i mitt personliga mörker som kom en liten ljusstråle från en kund.

Hej!

Igår kom vi hem från vårt sommarläger och vi vill alla tacka er och speciellt chauffören Micke som var helt otrolig på alla sätt och vis!

Han är social, ödmjuk, flexibel, trevlig, ja allt som ett gäng tonåringar och vi i personalen vill ha!

All cred till Micke och nästa sommar bokar vi gärna er och Micke igen...hälsa honom så gott från Kedjebo-gänget!

Glad
 midsommar

Klart man blir glad när man får sådana här mail.

lördag, juni 22, 2013

När mörkret faller

Ett mörker har fallit över mitt liv. Min mor finns inte längre. Hon drog sitt sista andetag på midsommarafton. Hon skulle fylla 90 i september.


Hon var sjuk en längre tid och i slutet av maj hamnade hon på sjukhus. Efter det gick det fort. Men hon var helt klar i huvudet men hjärtat blev svagare för varje dag.

Dagen innan midsommarafton satt jag, min fru och min syster hos mamma och pratade om när vi barn var små och vi berättade för henne hur tacksamma vi var för alla "Bullerby-somrar" som vi fått uppleva. Lite märkligt tyckte vi nog det var att hon nu berättade exakt hur hon ville ha sin begravning. Det var noga med att vi noterade allt.

Vi skiljdes sedan åt med orden att vi ses i morgon igen. På midsommaraftonens morgon ringer sjukhuset till mig och säger att mor nog inte har långt kvar nu och att de tyckte det vore bra om vi kom. Vi satte oss i bilen och for dit omedelbart och min syster anlände också. Min bror bor i Bryssel och kunde av förklarliga skäl inte komma.

När vi kommer dit är mor inte kontaktbar, hon sover efter att under natten fått morfin mot smärtor i kroppen.

Vi sitter runt henne och läser förstrött i diverse tidningar och plötsligt hör jag en förändring i hennes andning. Min syster och jag tar och håller henne i varsin hand och stryker henne över håret och berättar hur mycket vi älskar henne. På något sätt lever vårt hopp att hon är medveten om att vi är där vid hennes sida och att hon hör vad vi säger.

Så kommer det som vi inte ville skulle komma. Så plötsligt men ändå så väntat. Det oundvikliga. Det sista andetaget.

Mörkret föll över mitt liv och en del av mig själv försvann.

Jag är glad och tacksam att jag fick vara henne nära i hennes sista stund på jorden och jag är glad och tacksam att ha hållit henne stadigt i handen här hon tog steget till den andra sidan.

Jag vidhåller det jag alltid har sagt, stunden vi har på jorden är bara en liten del av livet. En dag kommer jag att åter att få träffa min mor och far. Det är så jag valt att se på döden.

Och vad som än händer så har jag alltid vackra och fina minnen av mina föräldrar som gav mig en uppväxt som jag önskar alla kunde få.

onsdag, juni 19, 2013

Äntligen

I går kväll, som vanligt som en av de absolut sista, pluppades båten i plurret. Den flöt. Herr Vagnförare Kjelle körde med säker hand ner båten till sjösättningsrampen.


Minsann, blev det inte bussförarstrejk igen. Den här gången ska jag inte tycka något i bloggen. Förra gången skrev jag lite om den, men bombades av ilskna mail från tokstollar som trodde jag var chef över landets alla bussar och bussbolag och att det var mitt fel att de inte fick högre löner.

Man kan säga att merparten av de mailen inte var skrivna på ett artigt sätt.

Så den här gången tycker jag ingenting. Bäst att låta kvinnor och män från Kommunal och BuA sköta det hela.

lördag, juni 15, 2013

Det kom en man genom skorstenen

För ungefär två veckor sedan rasslade det till i skorsten och när dammet lagt sig stod där på kontoret en man som sa:

"-Tjeeeenare mannen, jag heter Niklas Wieslander, jag är Stockholms bästa trafikledare och du äger ju Stockholms bästa bussbolag och jag tänkte att det är ju en kanonkombo, så jag tänkte börja här hos dig idag. Är det okey?"

"-öhh,eeh, ja det tror jag ska gå bra. Då kan du och Eva rådda runt det här så kan jag leka lite med båten och få lite ledigt i sommar, så det går finfint". Sa jag.

"-bra", sa Niklas och satte sig i besöksstolen framför mitt skrivbord.

"-lär mig allt du kan, det lär ju gå ganska fort", fortsatte han med.

Nåja, min bok Allt Jag Vet Om Livet Och Busstrafik är lika tjock som tolv tegelstenar på högkant så vi är liksom inte ens klara med förordet än.

Sen köpte jag lite snabbt ett pyttelitet skrivbord från Ikea, modell barnkammarstorlek, ställde det i ett hörn och på bordet ställde jag dit en lätt begagnad laptop och en telefon och sa "-varsågod och börja, för övrigt har du jouren i kväll".

"-men du", sa Niklas, "-det här funkar ju inte".

Morgonen därpå när han kom till kontoret hade han en 22-tumsskärm under armen.

"-det behövs rejäla grejer vettu, om jag ska kunna planera schysst", sa han och ställde skärmen på bordet. Då fick inte laptopen plats så den fick han ställa på besöksstolen, och så fick jag åka iväg och köpa ett bra och riktigt tangentbord istället.

Några dagar senare drabbades jag av en förmodad fördröjd chockverkan, för i tisdags kväll drabbades min kropp av feber och frossa och jag blev däckad hela onsdagen och torsdagen.

När jag på fredagen kom tillbaka till jobbet drabbades jag av denna syn:


Den Nya Trafikledaren hade tagit över mitt skrivbord.

".- du kan väl sätta dig där", sa han och pekade på hans lilla pytteskrivbord.

Men nu slog jag näven i bordet och berättade för honom att på toaletten har alla sin egen handduk med resp namn i dymotext ovanför.

"-men du Niklas får använda handduken som det står GÄSTER ovanför". Där visade jag allt handlingskraftigt hans plats i vår företagshierarki.

Jag är som Fantomen, hård mot de hårda.

Sen gjorde jag i ordning en kopp kaffe och ställde den på hans bord. Där visade jag Fantomens mjuka sida, snäll mot de snälla.

Såna är vi, Fantomen och jag, hård mot de hårda och snäll mot de snälla.

PS.
Niklas har en lång och gedigen erfarenhet både som turistbussförare och trafikledare. Han kommer närmast från Traveller Buss och har under åren jobbat även hos flera av de andra stora elefanterna i branschen.

lördag, juni 08, 2013

Vi har utökat kontoret med en mamma

Vår chef för Friskvårdsavdelningen, Reka, har blivit mamma. Hon nedkom igår med två tikar och två hanar.

På bilden har den första lilla krabaten just sett världens ljus, lätt omfamnad av en till synes förvånad mor.

Samtliga mår efter omständigheterna väl, och Reka beräknas återgå i tjänst om ca 8 veckor.


torsdag, juni 06, 2013

Jag fick ett underligt mail, kanske så kallat näthat

I går natt skickade någon det här mailet till mig. Själv har jag ingen aning om vem denna anonyma människa är.

Peo HanDärBorta 
01:11 (13 timmar sedan)
till mig
Till herr vd:n!

Hej!

Du, Göran Demnert, tycker du fortfarande att bussförare är idioter?

I så fall beräknar jag din IQ till drygt 3, med tanke på att du kan andas (med vissa besvär), och att du är moderat, med tanke på din fruktansvärt positiva människosyn, eller hur?

Det vore trevligt att få veta din åsikt om den möjliga strejk som nu är under uppsegling, tack vare bussarbetsgivarnas negativa inställning till att ge just bussförare en dräglig tillvaro.

Med utmärkt högaktning, i väntan på ett uppriktigt svar

PeO, HDB

onsdag, juni 05, 2013

Dom är ju så snabba

De där killarna i 40-45-årsåldern, de är ju så rysligt snabba på tennisbanan. De springer från hörn till hörn som skållade hjortar och verkar aldrig bli trötta. Hopplöst.

Men vad hjälper snabbhet när de möter en 60-plussare i toppform. Gårdagskvällens ungtupp klarade det inte. 6-1, 5-1 till petit moa stod det när timmen var slut.

Sannolikheten är nu relativt stor att jag kravlar mig tillbaka upp i divison sju, men där blir motståndet betydligt tuffare. Förra omgången blev den så tuff så jag ramlade ur, men den här gången, då ska jag minsanna visa de där filurerna att jag också kan lira rätt bra då och då.

Men först måste investeras i nya tennisskor, mina är nu utslitna. Någon sponsor som känner sig manad? Adidas? Puma? Asics? Någon?

Men du, nu fick jag en idé. Hallå Anna Johansson, försäljningschef på Evobus i Vetlanda. Sponsra mig med en buss och ett par fräscha och sköna tennisdojor så kan jag kanske skriva snälla saker om Setrabussar i utbyte.

måndag, juni 03, 2013

Stort mediaintresse för oss

Joråsåatt liksom.

Under TV-sändningen av Stockholm Marathon så gled vid TVÅ tillfällen två eleganta bussar förbi i TV-rutan. StockholmsBuss höll sig framme som värsta linslusen.

Inte nog med det. Om man vill kolla resultatlistan så går man in här: http://www.stockholmmarathon.se/start/.

Då får man se en pigg och glad medarbetare korsa mållinjen. Hon slog nytt personbästa på distansen med 30 minuter. Inte illa.

lördag, juni 01, 2013

Slutrapport personal




Vår snabbaste medarbetare. Man kan inte annat än vara stolt. Men det interna familjerekordet 4,31 innehas av son Marcus.

Hade inte mitt knä gått sönder så hade jag nog knäckt det. Stensäkert.

26 km....

.... och fortfarande både glad och pigg i benen. Det här går fint.

Heja Sofia

Dotter Sofia enda deltagaren från vårt företag i årets Stockholm Maraton. Du vet mitt knä har ju pajat så jag kunde tyvärr inte ställa upp.

Efter 2 km ser hon pigg ut. Bara lite drygt 4 mil kvar. Men hon är absolut topptränad, så hon fixar det lätt.

Sommarpoesi

100 sommardagar ligger nu framför mig. Idag är det den första. 
I morgon är det bara 99 kvar.