Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan åtta gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. I september 2022 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


onsdag, september 30, 2009

Nära katastrof

I går kväll brann det i fastigheten där vi har vårt bussgarage. En grannlokal, ett bilverkstad, började brinna vid 21-tiden. Lyckligtvis, för oss, så finns en annan hyreslokal mellan vår och den nu förstörda bilverkstaden.

Det gjorde att vi i slutänden klarade oss undan med blotta förskräckelsen. Lokalerna runtom den brunna verkstaden fick delvis svåra skador av sot , eld och vatten medan våra lokaler endast fylldes med rök och ingenting annat.

Jag säger extra mycket jättetack till vår förare Janne Salomon som kom till garaget efter sina utförda uppdrag strax efter att branden hade börjat och brandkåren precis hade anlänt. Janne förstod det allvarliga i situationen och innan han ens ringde mig körde han ut alla bussar på gården och i samråd med brandkåren öppnade allt vi har i dörrar för att vädra ut så gott det gick.

Först därefter ringde han mig och informerade om läget. Han var sedan kvar hela kvällen som vår representant i de följande mötena med brandkår, polis och försäkringsbolag.

Att han i hastigheten råkade toutcha en brandbil och knäcka ett blinkerglas när han i en hast backade ut bussarna känns i sammanhanget som just ingenting. Men Janne själv kände sig väldigt olycklig för den saken.

Usch, det var riktigt nära en katastrof. Jag lider nu verkligen med de som fick sina lokaler och verksamheter förstörda. Enligt försäkringsfolket kommer det nu ta minst ett halvår innan de kan flytta tillbaka in i sina lokaler igen, medan vi kan fortsätta som vanligt.

Vi hade en j***a tur, så känns det.

tisdag, september 29, 2009

Sommaren 2009 nu stängd

I går kväll släckte jag ner min sommar 2009. Det kändes både trist och vemodigt. På bilden syns vagnförare Lasse när han körde upp min kärra för vintervilan.

måndag, september 28, 2009

Idrottsnyheter

I helgen offentliggjordes Sveriges mest spektakulära fotbollshändelser. Som första svenskar har Albin och Valter Demnert signat s.k. ungdomskontrakt med de engelska klubbarna Newcastle resp Chelsea.

Här nedan ses de posera i sina nya klubbdräkter. Tyvärr fick de fel strumpor av klubbarna, men det lovades åtgärdas vid första träningen.

Det var efter ett tips från allmänheten som de engelska klubbarna fick upp ögonen för dessa två supertalanger. Albins seger över ”petit moa” gav sådant eko i fotbollsvärlden att de nämnda klubbarnas talangscouter gjorde ett besök i Hässelby.

Nu ställs min förlust mot Albin, 0-4, som jag berättade om tidigare på den här bloggen, i en helt annan dager. Nu kan ju den förlusten mer ses som hedersam än försmädlig.

Övrigt från sportvärlden kan noteras att jag själv i går kväll vann min andra raka tennismatch i ”singeltennisligan”. Kanske dags för ett "wild card" till Stockholm Open ?

söndag, september 27, 2009

hjälp

Det här är kompis Torne. Han ska hjälpa till att masta av båten. Torne är en snäll kille.

onsdag, september 23, 2009

SMS

SMS från hustrun: ”Hej, här är 30 gr varmt och jag ska bada i havet i eftermiddag”. Sen skrev hon puss också, men det tänkte jag inte berätta på bloggen, det är ju lite privat sådär.

Om jag blev avundsjuk? Icke, jag badade en gång i somras och dessutom duschade jag i morse.

Men jag kontrar med något bättre än att bada i Medelhavet. Jag sticker ut och höstseglar i morgon och resten av veckan. På måndag ska båten nämligen upp på land igen. Den här gången för vintervila.

tisdag, september 22, 2009

Ett hem i förfall

Jag är s.k. gräsänkling, hustrun har rymt till Italien. På kurs. Då tar det bara timmar innan hemmet förfaller. Se här t.ex: Denna tröja har nu legat på golvet i två dagar och ingen har lagt den i tvättkorgen.
Ett annat exempel: Diskhon slammar igen, ingen har ställt in disken i maskinen. Hur ska det här sluta?
Men nog om det. Igår kväll noterades jag för min första seger för säsongen i dubbeltennisligan. Detta firades med en alldeles egen bankett i hemmet på kvällen. Två leverpastejmackor och ett bamseglas med vatten framför teven. Kom i säng strax före kl 24 när den värsta adrenalinhalten hade sjunkit tillbaka. Det gäller att fira när tillfälle ges.

Men ska man ligga på topp gäller det att ligga i. I morse kl 06:55 var jag igång på gymmet.

Men allvarligt talat, är inte begreppet gräsänkling en förlegad benämning? Vad har gräs med saken att göra?

fredag, september 18, 2009

Driftsinformation

Bussen jag skrev om i förra inlägget kom i trafik igen under eftermiddagen. Problemet var, hör och häpna, algbeväxning i bränsletanken.

Boven i dramat är bränsleleverantörerna som tillsätter något i bränslet, inte vet jag varför, kanske något miljövänligt eller nåt, som sätter fart på bakteriefloran som gör att tankarna slammar igen.

Så ett tips, både till oss och andra bussåkare, är att med jämna mellanrum göra rent i tankarna. Ett sjuhelsikes jobb, men bättre det än att bli stående efter vägen.

Nåväl, själv mår jag heller inte så bra. Hade en avstämningsträning på gymet i går med min PT. Han hittade muskler mellan mina skuldror som jag inte visste fanns. Jag har sån hysterisk träningsvärk i ryggen så jag knappt kan sitta upprätt.

Men min överkropp kommer att bli väldigt fin till sommaren 2010. Kanske så snygg att hustrun inte kommer att tillåta mig gå omkring utan tröja.

Ännu ett exempel från det hårda busslivet

Tänk så det kan bli ibland. I natt strax innan midnatt ringde en av våra förare och berättade att bussen han körde just gått sönder. Han hade åkt från Oslo och 2 km från vårt garage så tappade bussen plötsligt all ork.

Snabbt samtal till jouren på EvoBuss i Spånga där Per Gustavsson, pigg som en mört mitt i natten, svarade. Vår förare körde ut bussen till Spångaverkstaden där nämnde Per ordnat fram en montör som letade fel till kl 03. Negativ, som man säger på engelska. Omöjligt att reparera snabbt.

Ett SMS nådde mig kl 06 som berättade att bussen tills vidare var köroduglig. Problemet var att buss och chaufför skulle vara kl 0930 på Arlanda för att hämta en grupp. Alla andra våra bussar var redan uppbokade på andra uppdrag så det började allt komma lite svett på ryggen. Inte lätt att ringa runt till kollegor så dags på morgonen för att hitta en ledig buss.

Men så ringde jag såklart världens näst bästa trafikledare på ett konkurrerande bolag och visst, efter lite trixande fick de loss en buss som vi kunde få låna. Och så blev det.

Tack världens näst bästa trafikledare. Som du säkert fattar kan jag ju av konkurrenskäl inte berätta vem du är och var du jobbar.

I skrivande stund jobbas det för högtryck på verkstaden i Spånga för att hitta felet på vår buss, trolígen är det ett elfel. Vi håller tummarna att vi hinner få tillbaks bussen under dagen. Om inte blir någon av våra kollegor glad får då måste vi hyra in en buss i ett par dagar.

Slutligen en fråga till den allsmäktige: varför måste bussar gå sönder på fredagar? Du måste ju fatta att det blir problem under helgen om man inte lyckas laga dem under fredagen. Skärp dig.

onsdag, september 16, 2009

Bussförar- SM

Som du kanske läste i mitt tidigare inlägg så ”dissade” jag ju bussförar-SM som rena skojet.

Men nu visade det sig att vår förare Mikael Levesen kom på en mycket hedrande 6:e plats och då måste man ju såklart ändra åsikt lite grann. Det var en fantastisk tävling i stenhård konkurrens med mer än 200 deltagare.

Även om vår Micke inte vann så är han ändå den moraliske vinnaren utan att vidare förklara varför. Det bara är så. Eller i varje fall kom han på en delad moralisk förstaplats tillsammans med kvinnan som jag skrev om tidigare. De där teorinissarna som kom på pallplats räknas inte i min tävling.

tisdag, september 15, 2009

Känner mig kränkt

Min personliga integritet är djupt kränkt.

När jag duschade nu på morgonen efter gymmet så upptäckt jag denna lilla äckliga varelse som hade borrat in sig i min högra axel.
Men vi tog ut den läbbiga fästingen och jag brände den sedan under cermoniella former i det varmaste kranvatten jag kunde åstadkomma. Rättvisan har återigen segrat.
"Nobody puts Göran in a corner", för att travestera lite på filmen Dirty Dancing med den duktiga Patrik S nånting, som i natt avled i en alldeles för tidig ålder pga cancer.

måndag, september 14, 2009

Glassigt

Så har då sommarens glassförbrukning sammanställts. Vi pratar här om min glassfavvolista. Den brukar variera år från år och så här blev listan för sommaren 2009.

1:a GB Sandwich stracciatella
2:a GB Tip Top
3:a mjukglass i strut, utan strössel
4:a kulglass i våffelstrut

Den stora förloraren blev Magnum, alla smaker. De har alltid haft med toppstriden att göra men i år plockade de bort några smaker och satte in nya. Njet, det blev ingen sukke i min glassvärld.

Något förvånande ramlade kulglassalternativet, förra årets obestridlige segrare, ner på en 4:e plats. Tror det har att göra med min nya ”må-bra-era”, motion, gymträning och allmänt sundare leverne.

fredag, september 11, 2009

Bussförar-SM

Så var denna utomordentligt stora tävling avgjord, dvs top 3 har presenterats, men ännu utan inbördes ordning.

Dessvärre ingen från vårt företag, men vi hade en gubbe i final i alla fall, det hade inte alla bussbolag.

Men jag undrar om inte tävlingen kantrar en smula. Det tycks vara viktigare att kunna teoretiska saker, varav rätt många inte ens handlar om bussföreri.

En av de tre i topp jobbar som körskolelärare och kör inte buss proffessionellt. (det där är allt ett knepigt ord att få rättstavat). För honom var teorin en barnlek, men det praktiska gick inte lika bra, men tillräckligt bra för att hamna på pallen.

En annan av de tre jobbade som körkortsexpert någonstans och kör heller inte som proffs. Två teoretiker alltså. Den tredje, en kvinna, kör dagligen turistbuss, det är hennes jobb. Där har ni den rättmätige vinnaren oavsett vad en töntig jury tycker.

Okey, vår gubbe då, hur klarade han sig? Jo, han körde körproven prickfritt, men hade lite för många fel i teoriprovet.

Som sagt, tävlingen kantrar en smula när ickeproffs, som kan allt möjligt värdelöst teoretiskt vetande, placerar sig bättre än de som kör som gudar, ja då känns det plötsligt inte lika märkvärdigt med ett SM. Felet var och är att det teoretiska värdesätts högre än det praktiska. Då blir ju tävlingen bara ett humbug och inget annat.

onsdag, september 09, 2009

Nämen vilken överraskning

Som jag skrev häromdagen, inte en enda föllsispresent förutom de fina sakerna från mina närmaste kära.

Nåja, inte alla kanske, en och annan i rakt nedstigande led lyckades visst glömma en viss faders stora årsdag.

Men det är okey, även jag kan glömma. Särskilt oktober är en månad då saker lätt kan glömmas bort. Juli är också en månad då man har mycket att tänka på och ett och annat faller bort ur minnet.

Så då återstod alltså att fixa present till mig själv så att det åtminstone skulle bli ett ”presentbord”.

Jag gjorde då så att jag satte på mig en ögonbindel framför datorn och så hamrade jag lite ”random” på tangenterna för att se vad som hände.

Och vet du, det visade sig när jag tog av bindeln att jag hade råkat beställa en ny mobiltelefon, en Iphone. Kan du fatta, med ögonbindel och allt. Helt otroligt. Uppenbarligen är det som ordspråket säger, solen lyser alltid på dom goda.

tisdag, september 08, 2009

Tack...

... för alla presenter som ni budade till vårt kontor. Jättekul.

Den där meningen är 100 % ironi. Inte en present så långt ögat kunde nå. Jag vänder mig uppenbarligen till fel målgrupp.

Men nu glömmer vi det. Gick istället för att köpa mig en Iphone som tröst, men det var 1 månads väntetid så jag gick hem istället och åt choklad som jag fått av hustrun.

Det är dock mindre bra för kroppen, däremot vet alla att träning befrämjar hälsa och välstånd, så i morse blev det en timmes hårdkörning i gymmet. Idag var det bål, axlar och armmuskler som fick sig en genomkörare.

I går kväll gick jag en hård match i dubbeltennisligan. Mindre kul, min partner Sven och jag ledde med två game och jag ska serva. Bara 10 minuter kvar av matchen, vi spelar nämligen på tid. Hade spelat säkert i mina servgame hela matchen men nu sket det sig. Vi spelade bort gamet och de servade sedan hem sitt game så vi tappade en säker vinst till ett halvhyfsat oavgjort resultat.

Nerverna pallade inte, säger du. Yttre omständigheter utom min kontroll, säger jag.

But now, back to work. Blir en tuff dag, trafikledare Stefan hemma med feber. Hoppas det inte är den beryktade grisfebern.

måndag, september 07, 2009

Föllsis

Så har då ytterligare ett år förflutit. Jag har blivit ett helt år äldre men sannolikt inte klokare.
Traditionsenlig sång och presentutdelning på sängen i morse. Ett trevligt tilltag av mina kära.

Alla ni som vill hylla mig med presenter kan buda dem till vår kontorsadress, det funkar bra.

Kommer dock inte att ha nåt öppet hus eller liknande i afton. Då är det tennisfajt i dubbelserien som gäller.

För övrigt är det några år kvar till det som anses ”jämnt” i födelsedagssammanhang. Ville bara nämna det i förbigående.

fredag, september 04, 2009

VIP-besök

Företaget har fått ett mycket viktigt besök så jag loggar ut för dagen nu.

torsdag, september 03, 2009

Alla är inte lika

Här är lite skojsiga kommentarer om olika sätt att uppleva sin vardag. Den gode Bjarne på Busstidningen skriver i ett inlägg från 2/9 att han vill sticka ut sin näsa. Varför vet jag egentligen inte, men det blev inte bra.

Alla är som sagt inte lika, alla har inte råd att ha en bil som man kan blåsa i 220 km/ timmen på Autobahn.. (Vilket ju är j**** olagligt dessutom. Fy vad oansvarigt.)

Alla har inte råd att åka till Skottland för att vandra på hedarna. Och inte heller har alla råd att åka till Wales som reserv om Skottland skulle bli för trist.

Alla typer av bussresor fyller ett behov. Att uppleva saker, att lära sig något nytt, att träffa andra människor, att få känna sig sedd, att får vara en del av en större grupp. Det är för väldigt många ”att sätta en guldkant” på sin vardag. Dessutom relativt billigt.

Personligen tycker jag att ett liv utan underhållning och förströelse verkar omåttligt inåtvänt och trist.

Men som sagt, alla är inte lika. Vilken tur är väl inte det, för om alla var lika trista och insnöade som Mr B, så skulle ju inte vi, och en hel hoper andra bussbolag och reseföretag, ha fullsatta bussar till alla möjliga och omöjliga resmål.

Vi fyller ett stort behov av upplevelse och förströelse, så enkelt är det. Och det är därför vi fortsätter med våra resor. Gubbjävel.

(ursäkta det sista uttrycket, men eftersom jag känner Herr Bjarne en smula, så är jag rätt säker på att han nu ler och tar ytterligare en smutt av sin 20-åriga whisky)