Men okey, har jag sagt A får jag även säga B.
Förutom all skit med båten just nu konstaterade vi idag, varvet och jag, att båten icke längre haver någon propeller. Även om det är en segelbåt så klarar man sig inte utan motor och propeller. Kommer liksom inte ens ut ur hamnen.
När jag skulle segla iväg idag till varvet för köllagningen, så hade jag plötsligt ingen drivning med motorn varken bakåt eller framåt. Det var då sanningens minut uppdagades.
Så nu gäller i morgon: bogserhjälp 150 meter till längst in i hamnen, där väntar lastbil med jättekran, vi mastar av, lägger masten på båten, hissar upp hel båten på lastbilen och kör sedan hela ekipaget landvägen till varvet ute på Dalarö.
Näe, jag skrattar inte. Har nu letat upp skeppswhiskyn och funderar starkt på att ta en liten jäkel. Eller sju stora.
Men vi ska ju inte glömma att det är ett fantastiskt fint sommarväder. Så allt är inte negativt. Närå, foten i kläm, jajamensan. Här dansar inga halta löss. Tjofadderittan. Livet är en lek. Roligt nästan jämt.
