Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan och ska 2020 cykla den för sjunde gången. Har även cyklat till Paris fem gånger med Team Rynkeby Stockholm och ska göra det för sjätte gången 2020.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. 2020 ska jag göra min femte start i Ironman 70.3.


torsdag, september 29, 2011

Yogaprojekt ett och två.

Idag har jag provat Poweryoga istället för det sedvanliga gympasset. Icke min kopp av the.

Kändes som ett långt utsträckt stretchingpass till japansk musik. Men jag blev ändå svettig och så här efteråt känns kroppen väldigt mjuk och skön. Så helt bortkastat var det inte.

En liten delfundering bara. Även här deltog nio eleganta damer. Och så jag. Märkligt.

Poweryoga var första gången, däremot har jag sedan i maj deltagit i ett delprojekt som ingår i det större strokeprojektet som jag deltar i efter min stroke.

Vi är en liten grupp som varje onsdag har medicinsk yoga och vi kommer sedan att jämföras med en annan grupp som inte haft yoga. En ganska stillsam form av yoga där vi får jobba dels med vår andning och dels med våra olika hjärnhalvor så de blir ännu duktigare på att samarbeta. En ganska skön timme där jag känner mig väldigt avslappnad efteråt.

Tyvärr är jag inte den bästa av yogaelever. Vi ska helst göra minst 30 minuter yoga varje dag på egen hand, men det fixar inte jag. Min stressnivå är alldeles för hög. Å andra sidan är jag väldigt mycket duktigare på att träna fysiskt istället och syrrorna som sköter projektet säger att det kan vara lika bra. Huvudsaken är att man gör någonting och att det man gör känns bra.

PS. Övningen på bilden ingick inte i dagens pass.