I går kväll blev det plötsligt glasklart. Jag tittade på premiäravsnittet av serien Shark i 3:an. Där framgick tydligt att den amerikanska kontinenten har drabbats av Den Stora Läppinvasionen.
Varenda kvinnlig skådis i programmet hade, förutom att de alla var fotomodellsnygga, förstorade överläppar. Med så många storläppade skådisar tappar hela serien i trovärdighet.
Det går ju inte att koncentrera sig på handlingen när fokus hela tiden ligger på att leta efter ännu fler storläppade kvinnor i handlingen. Vid första reklamavbrottet stängde jag av och läste en tidning istället.
Vete tusan vad som händer, men nu verkar det som om överläppen i storlek måste överglänsa det som sitter lite längre ner, ja du vet säkert vad jag menar. Vart är vi på väg?
I övrigt kan jag meddela att jag numer kan jämställas med försöksdjur. Sofia (min arbetskamrat tillika dotter), avser nämligen att köpa hund. Nu tränar hon på mig på samma sätt som en valp ska uppfostras. Först motion, sedan diciplin. Därefter lek.
Med det menar hon i tur och ordning:
- Jag ska vara färdigklädd och springklar varje onsdag morgon kl 0700. Det är diciplindelen.
- Jag ska springa 5 minuter, sedan rask promenad 5 min, därefter spring igen osv osv i 60 minuter. Det är motionsdelen.
- Efter detta program är jag tillåten att börja jobba. Det är leken.
Men jag lever fortfarande och jag är helt säker på att jag redan efter två veckor av denna kadaverdiciplin har förlängt mitt liv med minst en vecka, kanske mer.
