Jag gillar att bo i Sverige. Man blir på något sätt så omhändertagen. Om man inte blir sjuk alltså! Men i övrigt så blir man omhändertagen, omvårdad.
Nyss fick jag veta via TV:s nyheter att om jag vill ut och resa så ska jag undvika oseriösa resebyråer. Japp, det var budskapet. Undvik oseriösa resebyråer. Det hade jag som vanligt inte en aaaaaning om att jag borde.
Då kände jag att jag verkligen fick valuta för TV-licensen.
Från det ena till det andra så gillar jag smålänningar. De är överlag så timida och så ohyggligt snälla.I går kväll var jag nere i Växjö med Hammarby Hockey som hade för avsikt att vända ut och in på Växjö Lakers. För övrigt ett rätt fånigt namn på ett hockeylag!
Nu gick det ju tyvärr inte så bra. För en av Hammarbykillarna blev frustrationen för svår, han fick på slutet lite spel som man säger, och började puckla på en Växjölirare som hade varit lite dum under matchen. De viftarna med nävarna och började slita tröjorna av varandra sådär som grabbar gör när de blir förbannade.
Publiken vädrade blod och blev alltmer upphetsad och min bänkgranne, en fin och trevlig smålänning i sina bästa år, ville väl få utlopp för alla års inneboende ilska och frustration över missväxter och andra misslyckande så han skrek högt och ljudligt: ”- JÄKLA HOCKEYBOCKEYLAG”.
På hemresan funderade jag på vad killen egentligen skrek i sin ilska över att en elak Stockholmare försökte banka skiten ur en Växjögrabb. Tänk om man kunde få ur sig all ilska och frustration bara genom att skrika ”-JÄKLA HOCKEYBOCKEYLAG”.
Tänk så fridfull världen hade varit om alla diktatorer och krigsherrar hade skrikit så till varandra istället för att dumpa bomber i skallen på oskyldiga människor. ”JÄKLA HOCKEYBOCKEYLAG”.
Men det var ju det jag sa, smålänningar är snälla. De vet inte ens hur man utrycker ilska på ett övertygande sätt. De borde påverka världen mer än de gör.
