Nix, idag var jag en svag typ. Följande har inträffat:
Som varje tisdag träffades dotra mi Sofia och jag kl 0650 vid parkeringen utanför Sollentuna Simhall för vår tisdagsträning i bassängen.
När jag anlände utspann sig följande konversation:
Sofia: ”-jag hoppades nästan du hade försovit dig, för jag har ingen större lust att träna idag”
Jag: ”-okey, då skiter vi i det här och åker hem och jobbar istället”
Sofia: ”-okey” (utan någon som helst tvekan, klart jag blev besviken för denna slapphet i karaktären, det är ju ändå min dotter)
Så blev det, vi gick upp tidigt, åkte till simhallen, gick ur våra bilar, gick ca 25 meter mot entrén, vänder tvärt och åker hem igen.
Det är vad jag kallar karaktärssvagt. Men ibland måste man följa hjärtat och inte hjärnan. Idag är en sån dag för jag är jättetrött. Lirade sista matchen sent igår kväll i dubbeltennisligan.
Vill du veta hur det gick? Klart jag inte vill dölja det för dig inte.
Tolv matcher har jag spelat under hösten och bara förlorat en (1) match. Nu vinner jag den serien och går upp ett snäpp i hierarkin.
Nu ska jag dricka en kopp nybryggt kaffe och njuta av den träning som inte blev av idag.
