Idag gjorde jag som många andra, som de riktiga hjältarna, de som cykelpendlar till och från jobbet i ur och skur.
Min VW mår inte riktigt bra tyvärr, så ett verkstadsbesök var nödd och tvunget. Den liksom hackar sig fram emellanåt. Riktigt obehagligt. Självklart är den helt symptomfri när verkstaden kollar. Finns heller ingen röd tråd när det uppstår. Kommer helt random.
Så nu vill de ha kärran i två dagar för att gå igenom rubbet.
Alltså. In med hojen i skuffen och iväg till verkstaden. Ur med hojen, på med hjälmen och sen cykla hem.
Fy vilken dålig bild. Man ser ju inte min fina cykel.
Precis som en vanlig pendelcyklist. Kände mig lite cool faktiskt. Skönt med dubbdäck, isiga cykelbanor här och där. Men lite kyligt om nosen, det måste erkännas.
Sträckan blev hela 5 km. Hade gärna cyklat betydligt längre, det var en härlig känsla att cykla på riktigt och inte på en spinningcykel eller på trainern.
Men så kom själva orsaken till det här blogginlägget. En liten snorunge ropade FUCK OFF till mig.
Cyklade förbi en skola, på en GC-bana med tydligt uppmärkt cykelsida och en gångsida. Kan inte ens missas av en blind.
Självklart vajade en liten snoris mitt i cykelbanan. Jag plingade och ropade TUT TUT, men ingen reaktion. När jag gled förbi sa jag "-du går mitt i cykelbanan".
När jag rullat typ 25-50 meter förbi hör jag honom ropa "-FUCK OFF". Fattade först inte vad han sa, men när jag gjorde det var jag så långt förbi så det var försent att tvärnita och tala tydligt med honom.
Redan där, i småskoleåldern, kör vi med det tuffa stajlen alltså, fuck off till alla. JAG är viktigast, ingen talar om för mig vad som är rätt eller fel.
Ungjävel, säger jag.