Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan åtta gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. I september 2022 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


måndag, april 22, 2013

Man tror inte det är sant

En stor idrottsprofil har lämnat jordelivet. Magnus "Mange" Olsson har lämnat oss. Kände honom inte, har aldrig träffat honom, men läst mycket om honom och hört och sett honom på TV.


För dig som inte vet var han en världsberömd världsomseglande seglare och har seglat ett otal Volvo Ocean Race.

En mer positiv idrottspersonlighet tror jag knappt har funnits i Sverige. Den killen hade varit en höjdare att se i TV:s Mästarnas Mästare.

Men nu går inte det. I tisdags natt fick han en stroke och på fredagen avled han i sviterna av den. Han blev inte äldre än 64 år och han var mitt uppe i coachandet av det svenska teamet i nästa Volvo Ocean Race.

När jag läste om hans dödsfall var det som om någon slog mig rätt i solar plexus. Jag blev otroligt känslomässigt påverkad när jag så plötsligt insåg vilket otrolig tur jag hade med min stroke.

En stroke består enkelt uttryckt av en blodklump som pumpas upp från hjärtat i hjärnan. Någonstans där uppe fastnar klumpen och det är mest ett lotteri var den fastnar och hur då hjärnan och kroppen påverkas. Ett slags kroppslig och osynlig Rysk roulette.

Det var just det som påverkade mig mest, den lilla lilla, orimligt lilla skillnaden mellan liv och död. Jag hade tur och Mange Olsson otur.

Nu tycker jag det är superviktigt att du klickar på länken här ute i högerspalten, "En viktig film om stroke".