Det bollades med varandra, med yxor, med stubbar och lite till. Det sjöngs, skreks och tjoades. Full rulle hela tiden ackompanjerat av några musiker på scenen.
Kalasbra föreställning med medryckande musik. Undertecknad gav väldigt höga poäng på detta. Oklart hur många, men många blev det.
På söndagen besökte vi nästa kulturevenemang, cykelmässan i Kista. Ingen ny cykel inköptes, däremot fyndades allehanda för årstiden lämpliga cykelkläder för halva butikspriserna. Det kändes kul. Synnerligen höga poäng för detta evenemang.
Så bara en liten notis. Att jag hade rätt och en bilförsäljare fel. Bevisas med följande diagram:
Förklaring: Ungefär vid tidpunkten där pilen i bilden är, skulle jag leasa en ny bil.
"-jag vill ha en vit bil", sa jag. "-jättedumt, sa säljaren, en vit bil är fullständigt osäljbar om tre år.Ingen köper längre vita bilar." Så jag böjde mig och valde en blå bil. Tre år senare hade säljaren inga som helst problem att ge mig en vit bil.
Av diagrammet ser man då tydligt att sedan den dagen väljer allt fler människor vita bilar och allt färre väljer blått. Hade jag rätt eller hade jag rätt?
Till sist det lite sorgliga. Nu är bouppteckningen efter min mammas bortgång klar. Alla hennes ägodelar som vi inte ville spara är nu sålda. Nu finns det inget mer att göra för lilla mamsen. Nu är det liksom helt slut. Nu finns bara alla fina minnen kvar. Och ett litet arv. Med betoning på litet. Mina föräldrar var inte rika på pengar, de var desto rikare på kärlek vilket är viktigare.