Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan åtta gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. I september 2022 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


lördag, november 07, 2015

En riktig hardcore-runda

Idag var det tuffa tag. För min del gäller Rynkebyregeln, "vi cyklar i alla väder". Det gör att man aldrig behöver fundera på att stanna hemma eller inte. Är det sagt cykling så blir det cykling, oavsett väder.

Å andra sidan, hade jag igår sagt kanske cykling, ja då hade jag nog vänt mig om och somnat om i morse. Där har vi skillnaden mellan kanske cykla och ska cykla.

En riktigt stökig och grisig cykelrunda blev det.


Idag var det Hofvetuniform. Men hatten ville jag
ha för att representera Team Rynkeby. 
Den färgmatchade fint med vattenflaskan.

Hursomhelst, det var många som valde att sova idag, men vi var i alla fall fem tappra cyklister som hivade iväg i regnet på grus- och skogsvägar.

Som sagt, det var så grisigt att det inte gick att ha glasögon, de blev snabbt nerkletade av lera och regn.

Fika gjorde vi på det lilla trevliga fiket Gott & Gulligt vid Ängsjöbadet i Järfälla. Kladdkakan gick inte att undvika att välja. Plus tre koppar kaffe och en Snickers blev det för min del.


Idag var det Torun som var tillförordnad Kapten.
Det uppdraget skötte hon med högsta betyg.

När jag kom hem visade min Garmin att jag hade hojat 74 km. Regn alla kilometrar.

Vad kan man då dra för slutsatser av denna dag då? Jo, jag är otroligt glad att jag, ehhh, mitt företag menar jag, satsade på att inköpa en Postcykel, en hybrid med rakt styre. Rent ut sagt skitkul att kunna cykla på det här sättet när den vanliga hojen är mindre lämpad.

Det var en osedvanligt jobbig tur för mig idag. Inga märkvärdiga hastigheter, men det kändes tungt, sega ben och trött i hövve. Gjorde dessutom jättemisstaget att bara ha vatten med mig, ingen sportdryck och inga energibomber att ta till.

Det misstaget märktes mest när jag kom hem. När jag tvättat av hojen och ställt in den i garaget, skalat av mig alla dyngsura kläder och kastat in dom i tvättmaskinen, nästan dog jag av trötthet. Helskumt. Men efter en rejäl lunch kom krafterna tillbaka.

Kanske inte helt, för nu ska jag lägga mig i soffan, zappa fram något hjärndödande program och sedan sannolikt somna efter tre minuter. Gärna i knät på hustrun. Nio rätt tuffa träningspass under veckan sätter sina spår på en gamling.

Så en liten power nap såhär på lördagseftermiddagen är jag banne mig värd.

Till sist: Lägg gärna din röst på mig i morgondagens val av Årets Pappa. Jag lovar för övrigt att kommande år kommer att bli helt fantastiskt för mina barn. Jag ska göra allt jag kan för att förverkliga detta löfte. Men jag behöver DIN röst för att kunna genomföra det.