Kring det mesta så finns det både historia och minnen. Den här historien handlar om en bil. Pappas bil. Som sen blev min bil. Som sen blev min dotters bil. En vanlig vit SAAB 900i av årsmodell 1988.
Pappa köpte den helt ny 1988. När han lämnade jordelivet i början av nittiotalet köpte jag den av mamma. För rättvisans skull bestämde mina syskon priset. Några år senare skaffade jag tjänstebil och bilen skulle säljas och för de pengarna skulle vårt badrum renoveras.
Bilen blev dock omedelbart konfiskerad av vår kära dotter med sitt då nytagna körkort, och badrummet är därför fortfarande orenoverat.
I vintras övergavs bilen när Sofia införskaffade en modern och fin Toyota. Efter att ha stått övergiven i över ett halvår hittade vi till slut en människa som förbarmade sig över vraket för en blygsam och symbolisk summa. Den räcker inte till en badrumsrenovering men jag är glad att det räckte till en ny tvål.
Pappa köpte den helt ny 1988. När han lämnade jordelivet i början av nittiotalet köpte jag den av mamma. För rättvisans skull bestämde mina syskon priset. Några år senare skaffade jag tjänstebil och bilen skulle säljas och för de pengarna skulle vårt badrum renoveras.
Bilen blev dock omedelbart konfiskerad av vår kära dotter med sitt då nytagna körkort, och badrummet är därför fortfarande orenoverat.
I vintras övergavs bilen när Sofia införskaffade en modern och fin Toyota. Efter att ha stått övergiven i över ett halvår hittade vi till slut en människa som förbarmade sig över vraket för en blygsam och symbolisk summa. Den räcker inte till en badrumsrenovering men jag är glad att det räckte till en ny tvål.
På bilden bogseras bilen bort mot nya okända äventyr, sannolikt monteras den ner och användbara delar används till friskare SAAB:ar.
Det här är Sofias avskedsord som jag kopierat från hennes blogg:Det är med tungt hjärta jag nu meddelar att en mycket kär vän och jag har gått skilda vägar. Den vita Saab:en rullade idag ut ur familjen Demnerts liv, där den befunnit sig sedan födseln 1988. Vi sörjer, men vet att allting har sitt slut. Vi har alla våra minnen av bilen. Familj, vänner och bekanta. Vissa minnen är bra, andra gör sig bäst som just minnen. Bilen har tagit oss runt hela Sverige. Den har gett en känsla av frihet och spridit glädje. Den har gjort det omöjliga möjligt. Trots hån och hårda ord har den tappert kämpat fram i alla väder. Plikttrogen och stark.Tack kära bil för vår tid tillsammans. För våra tio långa lyckliga år. Du har lärt mig allt jag kan om livet på vägarna. Du har stöttat mig när jag känt mig osäker. Du har alltid funnits där.Ingen kan någonsin ta din plats i mitt hjärta!