Tänk vad konstigt det är. Innan 27:e mars hade jag knappt hört talas om stroke. Efter den dagen hör och läser jag om stroke i princip varje dag. Inte så konstigt eftersom det är en av de vanligaste sjukdomarna.
Klicka på den här länken så lär du dig mer: http://strokekampanjen.se/akut-testet.
Jämfört med många andra så var min stroke inte särskilt dramatisk. Det var en söndagsmorgon och jag stod vid köksbänken och gjorde mina frukostmackor.
När jag skulle skiva upp fyra leverpastejskivor kände jag mig plötsligt konstig. Kändes som att jag liksom stod utanför mig själv och tittade på mig själv och var mest förvånad att skivorna blev olika tjocka. En var bara några millimeter, nästa var 1 cm och de två sista helt olika också.
Nästa grej var att jag fick använda båda händern för att kunna lyfta upp smörpaketslocket från bänken till själva smörpaketet. "-fan vad trött jag var idag då", tänkte jag. Efter en stund insåg jag att jag inte mådde bra men trodde bara jag var rejält utarbetat så jag gick och vilade lite.
Sen åt vi frukost utan några konstigheter. När jag sedan borstade tänderna så upptäckte jag efter en stund att jag stod och borstade med borsten ut mot kinden och inte mot tänderna.
Jag är nog lite trögfattad för jag tänkte fortfarande att jag bara var rejält trött och utarbetad. Då ringde dotter Sofia sin kompis som är distriktssköterska. Hon sa att jag skulle åka in till sjukhuset direkt. "-äsch, sa jag, jag är bara trött, behöver bara vila lite".
Resten av dagen låg jag i soffan och sov och tittade på TV omvartannat och blev lite allmänt ompysslad av hustrun.
På måndagsmorgonen gick jag till jobbet och det första jag gjorde var att börja skriva ett mail. Det gick inte. Varenda bokstav blev fel. Först då insåg jag att något hade pajat. Fick skjuts direkt in till akuten och där rullades röda mattan ut när de fick höra min historia. Hjärta och stroke har förtur på akuten.
Och visst, hjärnröntgen visade tydligt en färsk och fin blödning i hjärnan. Resten kan du läsa om du bläddrar tillbaka i mitt bloggarkiv till mars månad 2011.
Men nu är jag såvitt jag vet helt återställd. Tränar hårt på gym tre gånger i veckan och spelar i snitt två tennismatcher i veckan.
Nu kommer det märkligaste. Stroken är bland det bästa som hänt i mitt liv. Jag hade dubbel tur. Den ena är att det var en förhållandevis lindrig stroke. Jag har sett strokepatienter som tappat både tal och rörelseförmåga.
Det andra var att de i samband med stroken gjorde en grundlig analys av mitt hjärta och det visade sig att det inte var helt okey, så den 10:e maj fick jag lite otippat en pacemaker inopererad. Utan stroken, ingen pacemaker = en för tidig död, enligt läkaren.
Ibland kan en s.k. käftsmäll vara positiv.
Glöm nu inte att göra testet: http://strokekampanjen.se/akut-testet
