Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit. Skriver numera mest på Facebook och Instagram.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan nio gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. Kanske jag 2025 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


torsdag, januari 28, 2010

Ljus i mörkret

Läste att vi är väldigt deprimerade just nu. Rent allmänt och överlag alltså. Då kände jag att jag nog trots allt har en liten annalkande depression på gång. Om jag känner efter riktigt noga alltså.
Det beror på att det är mörkt ute och mörkt inne, stod att läsa i artikeln. Vi behöver ljus och därför får vi också rådet, trots rådande miljötänk, att tända alla lampor vi har när vi är inomhus.

Så då tänkte jag positivt, jag tänkte sommar och ordnade därför en liten solplats på vårt fikabord. Som ett av mina många ovetenskapliga tester alltså.

Där har vi tre lampor á 35 watt, förutom lysrören i taket, som säkert kommer att pigga upp mig så den kommande depressionen hålls borta.

Om detta fältprov visar sig positivt så kommer också de övriga kontorsanställda hos oss att få tillfälle att ljusa upp sin tillvaro en smula på detta sätt. Men efter arbetstid såklart.
För gubbsen ute på fältet ska vi prova med att de sätter sig framför bussarna under paustillfällena och slår på helljuset och på så sätt blir översköljda med positivt ljus som är ljusare än dagsljuset.

Vilken himla tur att jag är så fiffig och löser alla typer av problem. Även depressioner.