En stroke är helt enkelt en blodpropp i hjärnan. Blodcirkulationen i hjärnan stoppas alltså upp och då uppstår syrebrist som gör att nervceller skadas. Har man otur bildas proppen vid centra som stör tal, känsel, balans osv. Jag hade kort sagt en jävla tur. Det var "bara" min skrivförmåga som fick en lättare störning. Lätt att fixa med idog träning. Som t.ex att skriva blogg om det.
Nu har exakt en vecka förflutit sedan jag fick stroken. Tidigare har jag skrivit om de första dagarna, nu kommer resten. Om du orkar läsa alltså. Det här är nämligen även ett litet träningsläger för mig, att träna tillbaka skrivförmågan och att träna på att fingrarna landar på de tangenter jag vill de ska landa på. Inte helt lätt, men det blir bättre och bättre.
I onsdags eftermiddag blev jag utskriven och redan på fredag förmiddag fick jag första besöket av mitt eget stroketeam som ska hjälpa mig att fort som ögat komma tillbaka till det "riktiga" livet igen. Idag fick jag besök av en logoped som hjälper mig med träningsupplägget.
Visste du förresten att hjärta och stroke ger röda mattan på akutmottagningarna? Det förklarar varför jag tyckte att mitt lilla problem ställde till sån uppståndelse.
Hursomhelst, i går var första dagen då jag kände att skallen "var med i matchen igen". Tankarna kändes klara och jag kände mig i fin form. Klippte några meter häck i trädgården och bläddrade lite papper på kontoret. Men bara en liten stund förstås. Det finns de som försöker hindra mig att gå dit.
Blir fortfarande ganska trött av ingenting, men det hör till fick jag lära mig. Känns lyxigt att bara ligga i soffan och TV-zappa. Kolla något kul program, sova en stund, gå upp och fixa en kopp kaffe, sträcka ut mig och zappa lite till. Rena lyxsemestern.
Försöker få igång koordinationen tanke-till-rätt-finger genom att lira lite gitarr också. Det var knepigare än jag trodde. Då kan det låta så här. Inte vackert. Begränsat underhållningsvärde. Men jag bjussar på det.
Nu blev jag trött. TV-soffan nästa.