Inte av något särskilt skäl, hörde bara en så klar och tydlig inre röst:
"- Göran, den här veckan kan du hoppa över onsdagsträningen, det är du värd. Du är färdigtränad inför Pariscyklingen, tat lugnt och sitt hemma och softa lite i soffan istället."
Men istället körde jag den och efteråt på hemvägen kände jag mig både glad och supernöjd, trots, eller kanske p.g.a brinnande lår.
Ibland är det extra kul att ha plågat kroppen lite
Plötsligt häromdagen fick jag frågan från vår träningschef Elin om jag kunde hålla i passet för hon var lite krasslig och ville inte riskera något inför vår långa cykling.
"-mm, kan jag väl" sa jag och såg den lugna och softade kvällen med lite glass och godis i soffan försvinna i fjärran.
Hursomhelst så körde jag igång passet och min enda målsättning med träningen var att alla idag ska känna träningsvärk i benen, för det tycker jag symboliserar ett bra cykelträningspass med inriktning på intervall och tung benträning.
Vi var inte fler än 9 pers den här gången, men man kan ha lika kul för det.
Onsdagens supertaggade krigare.
Teamet är nu nästan fullärt i konsten att ställa upp för gruppfotografering.
Det har bara tagit åtta månader att nå dithän.
Vi körde varvet runt Kaknästornet ett antal gånger på olika sätt och avslutade med maxfart på absolut tyngsta växeln både på platten och i de små uppförsluten. Enda gången det var tillåtet att växla ner var när farten var så låg att man trillade omkull. Först då var det tillåtet att växla ner ett snäpp. Men först då.
Fan va jobbigt det var, benen brände och pulsen steg till ny rekordnivå så nu måste jag korrigera alla pulsklockor jag har.
Som tränare måste man föregå med gott exempel.
Vilket härmed skulle bevisas.
Vilket härmed skulle bevisas.
Tog i lite under hemcyklingen också för säkerhets skull.
Breaking news. Jag har blivit utsatt för mutförsök. På riktigt. Så nu är jag mutad. Jag tog emot mutan och sa okey.
Dotter tillika medarbetare Sofia ville gå hem tidigare idag.
Hon mutade mig. Det var lätt.
Häromdagen körde hon Try Tri. Det gjorde inte jag. Ville inte missa sista teammötet med Rynkeby innan avfärden till Paris om lite drygt en vecka.
Hon körde cykelrundan med en snitthastighet på 30,1. Gäsp, säger jag. Senast jag körde var min hastighet 30,5. Joråsåatt liksom. Övriga grenar tävlar vi inte i och jämför således inte tiderna där.
Alla har inte jättebra dagar på jobbet. Hen på Aftonbladet hade nog ingen bra dag när hen satte förstasidan.
Ett ge fem plus för en massaker känns inte okey.
Inte ens för en kvällsblaska.
Eller var det glassmaskiner det gällde? Jaha.