Eller kanske inte. Bättre beskrivet så är jag på våg igen. Näe, icke felstavat för nu är båten strax åter i sitt rätta element. Lika tät som en modern barnblöja.
Idag gör jag ett nytt försök med ny påmastning och ny nedsegling till de sydligare breddgraderna runt Trosa. Jag pratar nu om segling och orten Trosa och ingenting annat. Snuskhummer där.
Wish me luck!
Jag skrev tidigare om min affärsidé att dela kålhuvuden och tjäna en smärre förmögenhet. Nu har jag ändrat mig. När jag blir stor ska jag bli båtlagare. Då tjänar man jättejättemycket pengar på folk som får för sig att köra över grund med sina båtar. Man tjänar lätt ihop till ett hus på Rivieran på bara ett par tre säsonger skulle jag tro.
Jag vet det med säkerhet för jag har precis betalat räkningen för båtlagningen och jag darrar fortfarande och kallsvetten rinner som ett vattenfall längs ryggraden. Hua.
Men i ärlighetens namn så var den stora kostnaden inte pga grundstötningen utan för den extra förstärkning av kölen som jag beställde när båten ändå stog under reparation. Förr eller senare ett måste på en sån gammal båt som jag har.
Men ändå, herreminjävlar så dyrt det blev.
