Back to work again. Som jag nämnde i mitt förra inlägg så gick seglingen inte precis klockrent. Kändes som om båten hastigt och lustigt blev förvandlad till rena måndagsexemplaret. Trots att den är 28 år gammal. Eller kanske just därför.
Okey, jag tar det rakt av:
Först pluppades hon i sjön, inga problem. Sedan sattes masten på och riggen spändes. Så här långt hur lugnt som helst.
Sedan fick jag, som det heter, plötsligt besök. Det var båtens första ägare som oväntat såg båten och han blev såklart hur nostalgisk som helst. Han hade ägt båten i 16 år, sedan sålt den till en kompis som efter några år sålde båten till mig. Vi språkades vid rätt länge och det var hur kul som helst.
Sedan började problemen.
Jag skulle nu bara flytta båten några meter och la in backen för att komma bort från kajkanten. När jag skulle lägga i framläget för att stoppa farten och rikta in mig på nya platsen så hände absolut ingenting. Jag fortsatte i god fart bakåt mot en annan brygga bara några 10-tal meter därifrån.
Endast med hjälp av i hast påkommen adrenalinsstyrka i Hulkenklass, eller om det är för att jag gått på gym i tre månader, plus hjälp av en tillskyndande åskådare, lyckades vi hejda båten innan hon med kraft hade rammat bryggan med rumpan före. Det hade inte varit snyggt.
Okey, fick hjälp av en mekaniker att fixa växelreglaget. Fråga mig inte varför den plötsligt hade gått sönder. Men det hade den.
Sen seglade jag iväg och fick den där lyckokänslan som jag beskrev i förra inlägget. Men det varade bara tills jag kom till Nynäshamns gästhamn. Igen. Det visar sig nu att båten fortfarande tar in vatten någonstans, men dock inte från den nylagade kölen. Felletning pågår i timtal tills jag upptäcker att det läcker från pentrypumparna som pumpar färsk- resp sjövatten.
Okey, bort med dem och läget är nu helt under kontroll. Det är vad jag tror tills jag kommer till slutmålet, bojen i Trosa. Då finns lika mycket vatten till i båten. Nu börjar jag bli less och funderar starkt på att sätta henne på ett grund och simma därifrån. Men icke. Jag sätter en elektrisk länspump som tömmer ut det vatten som rinner in vartefter. I ärlighetens namn kommer det inte in tonvis med vatten men 10 liter räcker gott för att man inte ska må bra i själen. Sedan åkte jag hem.
Sa jag att kylskåpet plötligt upphörde att fungera någonstans under färden? Eller att vindmätaren bara fungerade när den själv hade lust?
Så nu sitter jag här vid skrivbordet och försöker jobba medan hjärnan går på högvarv och försöker lista ut var läckan i båten kan finnas. Måste ner i morgon och kolla.
