Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan åtta gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. I september 2022 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


fredag, november 11, 2011

Slutspurt

Det börjar närma sig Fars Dag och den traditionella tävlingen Årets Pappa. Den tävlingen har jag ju rott hem i åratal. Men igår hände något konstigt.

Jag vill ju egentligen inte hänga ut någon särskild jurymedlem, men igår lunchade jag tillsammas med en av dem. Plötsligt sa hon:
"- att vara jurymedlem är väldigt kostsamt. Stora kostnader att åka runt och kontrollera och nominera lämpliga pappor. Väldigt kostsamt, om du förstår vad jag menar. Lite bidrag här och där underlättar ju beslutsgången vid bestämmandet av slutsegraren. Som sagt, stora kostnader har man ju."

Jag blev helt förstummad. Hon ville bli mutad helt enkelt. Men jag kände att både Manfred, Janne, Olle och Greger har haft ett bra år och blir tuffa konkurrenter om slutsegern så jag kände mig tvingad, just det, tvingad att ge ett bilbidrag på 100 kr. Kändes helt fel, men vad skulle jag göra?

Men om, jag säger om jag skulle vinna även i år så är det en stor prestation som bygger på egen kraft och inte på ett minimalt bilbidrag på 100:-. En del av året har jag varit konvalecent och bara kunnat fokusera på mig själv, men trots detta har jag kämpat mer än 100 % på att vara en god och bra far till mina barn.

Jag hoppas verkligen juryn tar det i beaktandet inför den stora söndagsgalan då Årets Pappa ska utses.

Wish me luck, nu går jag in i slutspurten med en seger för ögonen.