Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan åtta gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. I september 2022 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


lördag, februari 13, 2016

Årets första gruppcykling. Eller cykeltest 1. Check.

Cyklat har jag gjort i år, men inte i grupp. Men idag var det åter dags att köra med Fredrikshofs Audaxgrupp. Fyra gentlemen annamade kallelsen. Ingen kvinna.

Vet inte om man ska kalla det demokratiskt men en snabbkoll på Fejan om det skulle bli skog- eller landsväg, så röstades landsväg med dubb fram som det vinnande förslaget.

Samling kl 0830 vid Norrviken, och prick på klockslaget rullade vi iväg.

Kändes märkligt nog lite nervöst. Hur skulle formen kännas när man cyklar ihop med andra och inte själv bestämmer tempot.

Med Postcykelns nya inställningar kändes det kalasbra och jag njöt i fulla dag.

Vet inte varför, men jag kör dubbat bara fram. Idag förstod jag att det inte är bra. Sladdade stundtals lite obehagligt när det var lite ojämnt snöunderlag.

Föredömlig kompislapp. Made of skärbräda by IKEA.
Plus en på framskärmen för att skydda fossingar och vevaxel.
Den kallas också något, men kommer inte ihåg vad. Egolapp kanske.

Audax är som du vet ingen snabbgrupp utan vi tar oss framåt i en synnerligen behaglig fart mitt i komfortzonen.

Det är klart att det ibland blir jobbigt, typ uppförsbackar, snöiga oplogade cykelbanor och liknande. Men i det stora hela brukar de här passen ligga i pulszon 2. Perfekt träning för att bygga uthållighet. Har jag läst.

Mr Ego, Bosse B, Bosse S, Daniel

I det här gänget slipper jag i alla fall vara äldst. Som någon sa, det är bara Daniel som kan ställa upp i klassen Pojkar B, vi övriga i oldboyklassen.

Efter fotostoppet bar det iväg till Sigtuna för sedvanlig fika.

Det blir mycket långcyklingsprat under fikapauserna med Audax.

Det är inga duvungar de här gubbsen. Alla tre har, eller ska i år, cykla Paris - Brest. En nätt liten tripp på 125 mil. Min tripp Malmö - Paris är på 130 mil. Skillnaden är att min tripp görs på 7 dagar. Paris - Brest ska de här boysen cykla på 84 timmar. Respekt.


Mina nya dyrbara vinterskor var en besvikelse.


Högerfossingen blev helt igenom genomfrusen
trots tjocka ullstrumpor.

En supergod vaniljbulle och fika tinade snabbt
upp både fossing och näsa.

För mig blev det 8 härliga mil.


När jag kom hem hade hustrun fixat till en rejäl portion
av spagetti med köttfärssås. Efter cyklingen kändes den
lunchen som en ren gourmélunch.

Hur bedömer jag då årets första test att cykla i grupp?  Det kändes jättebra. Även om farten inte var svindlande hög så är det ändå en påfrestning på ben och kropp att sitta och cykla i fem timmar.

Kände mig stark och uthållig, så man kan nog med fog säga att all träning så här långt gett resultat. Och det kommer att bli ännu bättre, för all träning jag nu gör inför min Halva Ironman stärker min kropp i alla avseenden.