Och vilken onsdag det var. Vi körde det som heter Giro 4 och i går gick vi in i fas 2. 90 minuter långt är passet och det var precis hur jobbigt som helst. Vaknade på torsdagen med lätt värkande kropp.
Det är en skön känsla. Då vet man att man tagit i på träningen. Gör man inte det kan man ju lika gärna ligga kvar i TV-soffan.
Men trots att det var vilodag så fick man inte vila. På vårt kontor har vi på torsdagar mellan kl 10-15 armhävningar varje jämn timme. Eftersom jag fortfarande har ont i vänster överarm så är det situps som gäller för mig. Denna "träning" är ingen träning för den får inte noteras i FunBeat. Och står det inte i FunBeat så är det ingen träning. Alltså räknas det som vila. Logiskt.
Jobbiga grejer det också. Missar man 12-övningen så får man göra dom på lunchen hemma. Thats the rule.
Under torsdagen fick jag en idé varför det inte går så himla bra med simningen. Ville testa bums, så jag satte väckarklockan på 05:30 idag för att så att säga hänga på låset till simhallen.
Men neeeeej, simhallen var överfylld. Helt otroligt. Simklubben hade träning och hade abonnerat de flesta av banorna och motionsrännan svämmade över av långsamsimmande tanter.
Vill inte påstå att jag är snabbsimmare, men simmar trots allt lite fortare än tanterna. I alla fall de här tanterna.
Så hela min träning gick helt åt pipan. Simmade fyra längder bröstsim med tanterna och lyckades testa 1 längd crawl. För kort för att testa min idé.
Gav upp efter 10 minuter i vattnet och åkte hem igen. Hustrun låg då fortfarande och sov.
Det här suger mer än du tror. Jag missade därmed en viktig träning. Om två veckor är det säsongens viktigaste simtävling. SM. StockholmsBuss-mästerskapet 28 meter medley. HÄR kan läsa om 2015 års mästerskap,
Jaha, då får det bli löpintervaller på lunchen istället. Eller inte istället, det hade det blivit i alla fall, för det står i mitt träningsschema. Och står det där måste det genomföras.