Att komma hem till hustrun är såklart inte särskilt deppigt, snarare tvärtom. Det deppiga består av att den här roliga veckan nu är slut.
Pga regnet så blev även förmiddagscyklingen inställd. Ut och springa i regnet? Näe, det går bort. Simma i havet? Näe, har ingen lust. Det blir så stökigt med blöt våtdräkt i resväskan. Simma ett teknikpass i poolen där dotter Sofia är instruktör? Näe, ingen lust till det heller.
Sitta och deppa och titta på regnet? Jaaaaa, så får det bli. En liten stund bara såklart. Man får inte deppa ihop helt, har ju hela livet framför mig.
Förbereda hemresan ikväll får bli förmiddagens övning. Måste checka ut kl 12, bussen till flygplatsen går 19:30 och flyget lyfter vid 23-tiden. Hade hoppas på cykling under eftermiddagen, men den blev också inställd.
Så jag gick ner till cykelgaraget en stund. Tog ett ömt farväl. En kort men intensiv kärlekshistoria tog slut idag. En puss, en kram. Farväl min älskling BH Evo Light Dura Ace. Du har gett mig sådan styrka under veckan så alla mina nya PR är oräkneliga till antalet.
Alltså. Den här cykeln vill jag köpa. Men har inte råd.
Kan man sälja barnen? Eller är det oetiskt?
Det här med cykeln som jag haft under veckan. Absolut helt underbar. Har den gjort mig till en bättre cyklist? Näe. Har den gjort mig till en snabbare cyklist? Näe.
Har den gjort mig till en gladare cyklist? Yes, utan någon som helst tvekan. Bara känslan att sitta på en cykel som man vet är top notch är grym.
Försöker nu reda ut alla tankar om hur veckan varit. Nu blir det nog någon form av obetald reklam, men jag kan verkligen rekommendera att åka med Team Snabbare.
En väldigt familjär stämning och med fantastiska ledare i alla grenar, simning, löpning och cykling. Råder aldrig brist på ledare vid de olika passen, alltid en slags överkapacitet på den fronten vilket ger en trygghet för oss deltagare. Tycker jag.
Förutom de tre nämnda grenarna finns även yoga, bergslöpning/promenad, swimrun och diverse föreläsningar på programmet. Plus säkert några till som jag glömt.
Vad var bäst för mig i år? Stora Bergsturen är en svårslagen vinnare. Mest beroende på att jag kände mig så stark den dagen, inget berg var för högt kändes det som. En härlig känsla.
En annan höjdare var den superlugna cykelturen dagen innan Bergsturen. Den var verkligen go.
När jag tänker efter går andra dagens cykling inte heller av för hackor. Kändes som en tämligen lugn och behaglig tur, men när jag kom hem hade mitt FTP-värde ökat. (om du inte vet vad FTP är så får du googla.)
Sa Calobraturen kändes, och känns fortfarande som ett litet misslyckande. Inte alls nöjd med min insats den dagen. Visst, jag tog mig upp, men inte på det sätt som jag hade inne i mitt huvud innan starten. Det skaver lite inombords faktiskt.
Äventyrssimningen, som blev ett slags bike-swim, är också ett kul minne. Vi cyklade inte långt, jag simmade inte jättelångt, men likväl var det en häftig upplevelse. Glasklart vatten, det var som att simma i ett akvarium, med en helt fantastisk bottenvegetation. Såg ut som ett månlandskap. Nästan lite läskigt ibland.
Såklart lite trist att vädret ställde till det några dagar, hade hoppas att få ihop betydligt fler cykelmil. Men inte mycket att göra åt, vädret kan man inte styra över. På Mallis gäller inte heller Rynkebymantrat, vi cyklar i alla väder. Det gör man inte här pga vägarna kan bli mycket hala vid regn.
Eftermiddagen i övrigt var tråkig. Inte ens utepoolväder. Bara trist väntan på middag och transferbussen till flyget.
På det hela taget, en absolut jättehärlig vecka.
Som en extra bonus på en tråkig dag blev även det sena flyget hem försenat med 45 minuter. Men klart och fint väder så det blev ju rätt vackert lite då och då.
Okänd stad i Tyskland
Så här dags på söndagsmorgonen tog den här resan slut. Då hade jag satt mig i soffan hemma och pustade ut. En glad hund mötte mig. Hustrun sov.
Tyvärr innebar den sena hemkomsten att jag missade söndagsträningen med Team Rynkeby. Orkade bara inte. Man är ju inte helt ung längre. Men jag har fan i mig haft lika kul som om jag varit yngre.
Just nu i skrivande stund är det solklart. Jag vill tillbaka nästa år igen, så kul är den här resan.