Jag - Göran Demnert - äger och driver StockholmsBuss AB sedan maj -89 och SällskapsResor AB sedan feb -05. Har bloggat sedan 2006. Många funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2014. Har sedan dess cyklat Vätternrundan 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018. Mälaren Runt 2014, 2015 och 2016. Har också cyklat ett antal mindre motionslopp.

Har även cyklat från Malmö till Paris 2015, 2016, 2017 och 2018 med Team Rynkeby och ska göra det även 2019.

Gjorde min första Halva Ironman i Pula, Kroatien i september 2016. Gick åt h-e, men var kul ändå. Ett nytt försök i Zell-am-See i augusti 2017. Gick åt fanders en gång till. Nytt försök i Ruegen i september 2018. Äntligen lyckades jag komma i mål.

onsdag, maj 02, 2018

Göran på triathlonläger. Dag 5. En härlig fikatur.

Härligt att vakna och se en klarblå himmel. Började dagen med att promenera bort till simhallen för en timmes teknikpass innan frukost.

Totalt var vi 15 st som ville simma innan frukosten.
Här är några av dem.

Ett kul pass med för mig ovanliga övningar. Dotter Sofia var en av instruktörerna. Den andra var Ulf Hausman (undrar om jag stavade hans namn rätt). 

Kände mig lite som en elefant i vattnet, men Sofia sa att det såg bra ut. Det kändes ju kul. Dessutom gav hon mig ett tips som ingen av mina tidigare minst 200 instruktörer som försökt lära mig crawla berättat. Tipset kändes bra, nu gäller att komma ihåg det till nästa gång.

Efter passet raskt iväg tillbaka, äta frukost, göra i ordning cykelkläderna och kl 09:30 var det dags för dagens cykeltur.

Kunde välja på en11-milatur eller en 7-mila. Ställde mig i 11-milagruppen. Tittade mig omkring och såg bara såna däringa snabbisar. Du vet dom som säger att idag tar vi det jäkligt lugnt och så slutar rullsnittet på 32.

Fick kalla fötter och smög över till 7-milagruppen som bestod av ett gäng mindre erfarna cyklister som inte cyklar jättefort.

Från början var vi ett rätt stort gäng, men efter några mil delade vi upp oss i ett fikagäng, som skulle stanna någonstans för att fika. Det andra gänget hade lite mer bråttom hem för att hinna med ett simworkoutpass. Fikagänget blev hela sex personer stor.

Det blev en skön och behaglig tur för mig. Precis exakt det jag ville ha ut av dagen, för i morgon kör vi det som kallas Stora Bergturen. En jobbig historia och då vill jag inte ha slutkörda ben.

Dagens tur var nog den långsammaste jag gjort på år och dag. 75 % av tiden låg jag i pulszon 1. Några andra hade det lite jobbigare. Ledare för gruppen var Åsa Schwieler, en teamkompis från Team Rynkeby 2017. Hon låg först och höll farten så alla kunde hänga med, och jag låg sist och såg till att vi inte tappade bort någon.


Det här är Åsa.


Kul att kunna delge lite tips och råd till de som inte cyklat så mycket, vilket de mottog med glädje. Sa dom i alla fall.

Vi cyklade i huvudsak på mindre jättevackra vägar, och bara ibland på de lite större.


Fina mysiga vägar i ett helt perfekt cykelväder

Efter ca 4 mil kom vi till ett superläckert genuint cykelfikaställe. Ingen aning om var, men det spelar ingen roll. 


Tjejen och det lilla knytet tillhörde inte vårt gäng.


Linnea och lilla jag. Jag åt såklart någon form av chokladkaka.
(Foto: Åsa Schwieler)

Linnea på bilden ovanför träffade jag första gången på våren 2015. Tror det var den dagen då jag blev religiös. Cykelreligiös. Det var då jag upptäckte tjusningen med gruppcykling hos Fredrikshofs CK.

Sen for vi mot hotellet och vår lilla grupp hade en egen liten briefing om hur vi tyckte dagens cykling var. Alla var nöjda och glada och nu laddade till tusen inför morgondagens bergstur.


Gruppen bestod av 67 % kvinnor, 16,5 % män samt 16,5 % gubbe. 
En utmärkt fördelning.


Lite senare var det dags för den dagliga sammanfattningen av Pål och Marika.

Sa ju att det är som värsta vuxenkollot. Då sitter man i ring
och lyssnar.

Och sen då. Middag såklart. Vi gick ner på stan och olika konstellationer gick till olika restauranger.

Jag laddade in med en Irisch Angus entrecot med pommes frites, bernaisås och två glas Sangria. Plus en halv liter vatten.

Dagens middagsgäng.
Lilla jag, Mattias aka The Photo Bomber, Sofia. Caroline, Åsa

Nu dags att sova. Lite osis. Aircondition i rummet gick sönder när vi åt middag. Sprutar bara varmluft så nu är det bastuhetta i rummet. Får lösas med öppen balkongdörr i natt.

Mer än så hände inte idag, ett simpass och ett cykelpass. Det känner jag mig nöjd med.

I morgon kommer jag att berätta om Stora  Bergsturen, upp till Valdemossa, uppför Puig de Major, aka Piggen. Den sistnämnda öns längsta backe. 14 km episkt lidande utan något platt avsnitt om jag kommer ihåg rätt. Trampa trampa trampa. Bara en liten bit till, bara en liten bit till, bara en liten bit till. Det kommer bli mitt mantra.

Hörs i morrn.