Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit. Skriver numera mest på Facebook och Instagram.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan nio gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. Kanske jag 2025 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


fredag, maj 30, 2008

Förunderligt

Plötsligt häller våra kunder jobb över oss. Från att ha haft det lugnt och tillbakalutat under lågsäsongen så väller nu jobben in och och man vet knappt vad man heter. Ingenting märkvärdigt med det, lika händer alla bussbolag. Men ändå, tänk vad läckert det vore med alla jobb utspridda över hela året istället.

Men nog om det. Här gäller det att ligga i och inte klaga. Det här är roligt.

Men ibland blir jag rätt trött på folk. På SällskapsResor har vi börjat med att bjussa på kaffe och en kaka under bussresorna. Ett fint tilltag, tycker vi själva. En liten extra piff på resan som inte kostar särskilt många kronor. Borde uppskattas. Trodde vi. Det gör det säkert också av de allra flesta, men man blir ju rätt trött när man läser diverse utvärderingslappar, som vi stundtals skickar ut. ”- lite snålt med en kaka, borde varit en smörgås istället”, är en rätt vanlig kommentar.

Vad man än gör så är det alltid för lite, jag orkar inte vara hygglig längre.