Många kände sig kallade till denna efterlängtade dag.
Logistikgeneral dagen till ära var John Josefsson som likt en militär styrde upp kompaniet på ett föredömligt sätt.
Eftersom vi var så många så blev det ovanligt många olika fartgrupper. Lugna, Mellan normal, Mellan rask och så en snabbgrupp.
Det blev som vanligt, jag valde fel grupp. Valde mellanfart normal. Kändes lagom, för personligen gillar jag att hoja ihop med likasinnade, dvs de som håller ungefär samma fart som jag kan hålla, plus de som är en smula starkare än så. Det är utvecklande att cykla med dom som är en aning starkare.
Tyvärr tycker inte alla så. Min uppfattning är att det alltid finns de som tänker tvärtom, dvs starka cyklister som hellre cyklar med de lite svagare. Får ju då till följd att när de drar så trampar de på i en rysligt fart och det blir ett himla sjå för såna som mig att hänga med. Men var och en gör ju som man själv vill.
Trots det hängde jag med bra förutom på slutet då tempot ökade ytterligare och det blev lite backigt. Då vek jag ner mig. Erkänner det. Kan ju inte bara skrävla om hur mycket jag tränar och har mig. Måste ju även erkänna när det går åt pipan. Får väl också hävda min oerhört höga ålder. Hittade ingen annan som ens var i närheten av pensionsåldern.
Orkade helt enkelt inte hänga med. Sa till de andra vid en kort paus att de kunde köra på, så tog jag mig till fikat på egen hand. "-Kommer inte på fråga, sa General John, vi delar upp oss så de lite raskare kör iväg så kör jag och de som vill tillsammans med dig. Vi lämnar ingen bakom."
Trots att jag vägrade acceptera det så vägrade även han att ge med sig. Och en General säger man inte emot. Så vi blev väl 4-5 stycken som körde resterade 1,5 milen en aning lugnare. Inte mycket, bara lite lugnare. Kanske en eller annan tyckte det var skönt, då behövde ingen annan officiellt vara bojstenen. Jag kan ta sånt, är rätt prestigelös i såna sammanhang.
Här några bilder från "min" grupp, som dessutom stannade upp och hjälpte en kille från den lite raskare gruppen som hade fått punka.
General John som cyklisternas Florence Nightingale
Helena, som var med i det allra första Team Rynkebylaget
från Stockholm som cyklade till Paris
Tina, som är med i årets Team Rynkeby Täby
Även jag ville bara med på bild.
Självklart med mina nya sponsade Bliz-brillor
När vi var klara hade vi cyklat 46 km och min Garmin visade 27 i snitt. Rätt okey för en premiär, även om jag känner mig delvis missnöjd med min egen insats. Men, det får man inte glömma, jag var absolut mycket starkare än förra året, många backar hade liksom planats ut under vintern. Det tar jag med mig i den positiva påsen.
Jättekul att träffa alla som jag cyklade ihop med förra säsongen. Vi avslutade som sig bör med en fika i Gustavsbergs Hamn.