Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan åtta gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. I september 2022 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


måndag, mars 09, 2015

Jag är självanalysens mästare

Har grunnat som fasen på varför jag hela kvällen igår gick omkring och kände mig missnöjd med söndagens premiärtur. Jag var jättebesviken att jag vek ner mig, hade betydligt högre förväntningar på mig själv efter vinterns rätt hårda träning. Rent av deppig till och med idag.


Känner att jag i det sammanhanget är väldigt lik min dotter/medarbetare Sofia. Eller snarare att kanske hon är lik mig i sättet att ta ner sig själv.

Vi är väldigt ofta missnöjda med våra egna insatser, vi tränar och tränar och när det inte går som vi tänkt och hoppats blir vi väldigt missnöjda.

Men hon har såklart bra egenskaper också. Ett är att hon är bra på att peppa och inspirera. Idag vid morgonkaffet t,ex. - okey hon dricker inte kaffe, bara the - så diskuterade vi min halvtaskiga insats igår.

Då föreslog hon att jag skulle gå tillbaka till mars förra året och kolla snitthastigheten jag hade då på en lite längre tur. Sagt och gjort. Då blev jag positiv igen. För precis ett år sedan låg jag runt 20 km/timmen och under säsongen jobbade jag mig uppåt. Tror rekordet 2014 låg strax över 29 i snitt på en längre runda. Igår på premiären blev det ungefär 27.

Så varför vara missnöjd? Det kan jag inte vara, att cykla i grupp är ju bland det roligaste man kan göra i cykling tycker jag. Även om man stundtals halkar efter.

En lite allvarligare sak också
Många bilisters största fiende är cyklister. Tyvärr. Vissa bilister uppträder som regelrätta idioter utan körkort och helt utan sans och vett.

Nu kan vi uppenbarligen även räkna in vissa busschaufförer också, i det här fallet en slag kombo av idioti och felaktigt yrkesval. Och en felaktig rekrytering. Den här gången gällde det en chaufför i en SL-buss.

Följande skrev igår på Facebook en kille i den grupp som jag premiärcyklade med ute i Gustavsberg. Det är sånt här som man knappt tror är sant, men tyvärr är det så.

Tack alla för en fantastisk vårtur! Den fick tyvärr ett tråkigt slut.
På väg från Gustafsberg precis innan cykelbanan börjar blir jag prejad av en buss han kör så nära så jag är ritkigt nära klämmas. Han stannar 10 m!! längre fram vid busshållplatsen. Jag går fram knackar på rutan och frågar vad han gör. Då öppnar han fönstret och ger mig en RAK HÖGER?! Helt galen! Polisanmälan kommer. Cykla försiktigt.!
Förhoppningsvis leder polisanmälan till att föraren döms för misshandel och att SL avskedar,eller omplacerar denna högst olämpliga förare till städtjänst i garaget.

Varför är vissa människor så totalt känslolösa och oengagerade i andra människor att de till och med medvetet försöker skada. I det här fallet först en prejning och sedan ett knytnävsslag i ansiktet?

Jag förstår inte sånt.