Jag - Göran Demnert - äger och driver StockholmsBuss AB sedan maj -89 och SällskapsResor AB sedan feb -05. Har bloggat sedan 2006. Många funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2014. Har sedan dess cyklat Vätternrundan 2014, 2015, 2016 och 2017. Mälaren Runt 2014, 2015 och 2016. Har också cyklat ett antal mindre motionslopp.

Har även cyklat från Malmö till Paris 2015, 2016 och 2017 med Team Rynkeby och ska göra det även 2018.

Gjorde min första Halva Ironman i Pula, Kroatien i september 2016. Gick åt h-e, men var kul ändå. Ett nytt försök i Zell-am-See i augusti 2017. Gick åt fanders en gång till. Nytt försök i Ruegen i september 2018. Man ska aldrig ge upp en dröm.

fredag, september 16, 2016

Race day -2

Sov länge idag. Vaknade kl 08. Skönt. Behövde det efter den långa dagen igår.

I dag stog uthämtning av cykel på programmet. Fick en Cube Peloton. Snygg. Svart och vit.

Bestyckad med Shimano 105 bromsar och vevparti men Ultegra på både fram- och bakväxel.

Ingen jättelätt cykel, ungefär som min därhemma. Kändes skön och behaglig att cykla på när jag cyklade tillbaka till hotellet. Blir väl ännu bättre när jag ställt in sadelhöjd och position som jag vill ha det.

Tog med mig min vanliga sadel, men bestämde inledningsvis att Cubesadeln får sitta kvar, den kändes rätt bra faktiskt. Ska testa på en lite längre runda i morgon.

Men så blev jag så inihelvete jävla skitförbannad. Trots att jag hemma gick igenom allt jag skulle ha med mig så glömde jag en sak. Cykelfästet till min Garmin. FAAAAAAN. Men vilken tur att det sitter en liten cykeldatorrackare på styret. Vill ha stenkoll på min snitthastighet för att hela tiden checka av mot min raceplan, för en sån har jag såklart.

Den kan jag kanske berätta om i morgon, ifall du vill följa mitt race. Man kan ladda hem en gratisapp som heter IMtrackr. Mitt startnummer är 1623.

Efter inställningarna pustade vi ut lite, Cuben och jag.


 Stora pojkar kräva stora cyklar

På vägen till cykelhämtningen blev jag dessvärre skadad. Att benämna skadan som blodbad är en smula överdrivet, men en droppe syntes i alla fall. Oerhört jobbigt, men skadan äventyrar nog inte min start.

Blodet borta, men såret kvar

Så jävla klantigt. När jag skulle gå och hämta cykeln tog jag på mig löpardojorna men utan strumpor. Inte långt att gå, ett antal hundra meter bara, men redan efter en liten stund kände jag att lilla tossingen inte mådde bra. Men jag fortsatte ändå. Och när jag kom hem och tog av skorna fullkomligt sprutade blodet. Eller näe, det gjorde det ju inte, men en liten droppe fick jag torka bort.

Nu svider det lite, men det är väl bara att bita ihop antar jag.

Sen var det dags för vattenjakt. Men strumpor på. Måste fylla kroppen med massor av vätska fram till söndag och på hotellet finns inga vattenflaskor att köpa så hustrun och jag gav oss ut på jakt.


På vägen hem hittade jag min krok för de olika grenpåsarna
på en ställning i en skogsbacke. De jobbar nu för fullt att
får i ordning allting.
Number 1623, Mr Goran Demnert, Sweden.


Efter lunchen blev det lite simträning i hotellets saltvattenpool. Mest lite lattjolajban och lite tävling mot svärson Jonas. 

Efter det var det dags att bege sig downtown för att hämta ut startkittet.

Ironman är big business, man kramar ur så mycket stålar
man kan av deltagarna.

Självklart går man på det. Vem kan undvara en tischa
med alla deltagarnas namn påtryckt?


Jepp, thats me.



Vid registreringen blir man fast. Går endast att
ta bort meddelst sax eller motsvarande verktyg.
Den grå alltså. Det svarta bandet är ett ICE-band
som jag  alltid har på mig.


Vid utgången från registreringen stog dessa bistra tuffingar. De ville naturligtvis bli fotade med Mr Ego mellan sig. En riktig viking med två fejkade gladiatorer. Joråsåattliksom.


Middagen bestog av pizza på en av Pulas bättre pizzakrogar enligt nån websajt.

Blev lite kolhydratladdning också.

Utanför hotellet fick jag ett tecken. Kan inte ha varit något annat. Måste ha varit någon, kanske Han Där Uppe, som ville ge mig en liten kindsmäll att jag inte ska vara för stöddig. Mmm.


I morgon händer mer saker. Troligen kommer jag att berätta om det också. Vem vet.

Cha ba, hörs i morrn.