Jag - Göran Demnert - äger och driver StockholmsBuss AB sedan maj -89 och SällskapsResor AB sedan feb -05. Har bloggat sedan 2006. Många funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2014. Har sedan dess cyklat Vätternrundan 2014, 2015, 2016 och 2017. Mälaren Runt 2014, 2015 och 2016. Har också cyklat ett antal mindre motionslopp.

Har även cyklat från Malmö till Paris 2015, 2016 och 2017 med Team Rynkeby och ska göra det även 2018.

Gjorde min första Halva Ironman i Pula, Kroatien i september 2016. Gick åt h-e, men var kul ändå. Ett nytt försök i Zell-am-See i augusti 2017. Gick åt fanders en gång till. Nytt försök i Ruegen i september 2018. Man ska aldrig ge upp en dröm.

torsdag, september 15, 2016

Race day -3

BRRRRRRRR..................... Va fan är det? Flyter runt i ingemansland och undrar vad det är som låter så förbannat.

Åhhh, väckarklockan. Den står på 03:00. Dags att kliva upp. Puttar på hustrun som motvilligt gör samma sak.

Äter frukost. Packar det sista. Gick i tankarna igenom för hundrade gången om jag fått med mig allt som behövs för tävlingen. Check, inget glömt. Hoppas jag.

Taxi till Arlanda. Vi lyfter mot Pula i Kroatien enligt tidtabell kl 06:20 via mellanlandning i Frankfurt och flygbolagsbyte. Funkar fint.





Hinner äta en extra frulle med kaffe i Frankfurt. Åt en slags macka, Cherry pastry, alltså med körsbär. Supersmarrig.


Förutom min familj, kära hustrun, kära dotter tillika medarbetare Sofia och svärson Jonas, åker även mina Rynkebykompisarna Elin och Stina som jag cyklat till Paris med på samma flygrutt och med samma flighter.

Skönheten och Odjuren. Välj själv.
Du kan välja på Stina, Mr Ego och Elin.
Nu inväntar vi bara erbjudanden från glasögontillverkare 
att medverka i glasögonannonser.

Efter nästan två timmars väntan äntligen dags att borda nästa flight, den till Pula.



Jag hatar nästan att flyga. Så onödigt trångt även i nästan nya plan. Skamligt.

Så här fick jag sitta i drygt en timme på sista flighten.
Inte bra för humöret. Eller ryggen.


Äntligen framme.

Stina, Elin och alla andra passagerare får sitt bagage. Utom familjen Demnert. Alla våra fyra väskor är borta. Kommer inte på bandet. Gone. Borta. Försvunna. Finns inte.

Jaha, bara att gilla läget och anmäla.


Visar sig att i Frankfurt kom dom inte med på vårt plan. De lastar dom istället på en flight till Zagreb och sedan därifrån med en annan flight till Pula.


Utan väskor tager vi en välkomstdrink på vårt fina hotell.

Vi får väskorna levererade till hotellet sex timmar senare. Rätt okey ändå.


Under tiden researchade vi lite. Kollade viken där simningen kommer att genomföras. Såg bra ut förutom att stranden inte är någon sandstrand utan en stenstrand. Kommer att göra ont att springa i vattnet,den saken är klar. Hoppas adrenalinpåslaget gör att smärtan inte kommer att kännas.

Kollade även transitionzonen. Verkar fint, även om dom inte byggt klart den helt än.

En mur och två människor från antiken fanns där också

På kvällen åt vi en härligt god, men en aning dyr middag på en restaurang med skaplig utsikt.


Sen var dagen helt enkelt slut och det var dags att brottas lite med kudden och ta ett snack med John Blund.

I morgon blir en händelsrik dag med en hel del att göra som förberedelser. Är rätt säker på att jag kommer att berätta om det i morgon.

Cha ba, hörs i morrn.