Det har nu inkommit fler klagomål än de jag skrev om i mitt förra inlägg.
För att vara sådär extramycket jätteextra tydlig så vill jag återigen påpeka att vare sig mitt företag StockholmsBuss eller jag själv har någonting att göra med vare sig SL, Swebus, Arriva eller vilket som helst av alla de bussföretag som kör lokaltrafik och som mottagit dessa över 9000 klagomål på förarbeteenden.
Till StockholmsBuss inkommer mest positiva kommentarer från nöjda kunder.
Men nu har det som sagt inkommit 23 klagomål till mig. Och det bara under gårdagen. De gäller dessvärre endast mig personligen och har framförts av min hustrun, lyckligen hemkommen från Italien.
Det var brister i matplaneringen, det fanns klara brister i sophanteringsfrågan, typ varför soptunnorna inte var utrullade till sophämtningen häromdagen, det fanns klara brister på dammsugningsfronten och det fanns klara brister i den allmänna ordningen i hemmet. För att inte tala om de fruktansvärda och rent av ödesdigra bristerna i blomvård.
Jag stod upp som en man med rak rygg och mottog dessa klagomål utan att knorra och lovade att korrigera detta idag, dvs under söndagen.
Jag borde ha gjort detta under lördagen, dvs min sista gräsänklingsdag, men den gick åt till att lära mig min nya systemkamera av märket Nikon, som jag åkte och köpte som kompensation och tröst för att hustrun varit i Italien på kurs.
Trots detta känns det bra att återigen vara ett två-personers-hushåll.
För att vara sådär extramycket jätteextra tydlig så vill jag återigen påpeka att vare sig mitt företag StockholmsBuss eller jag själv har någonting att göra med vare sig SL, Swebus, Arriva eller vilket som helst av alla de bussföretag som kör lokaltrafik och som mottagit dessa över 9000 klagomål på förarbeteenden.
Till StockholmsBuss inkommer mest positiva kommentarer från nöjda kunder.
Men nu har det som sagt inkommit 23 klagomål till mig. Och det bara under gårdagen. De gäller dessvärre endast mig personligen och har framförts av min hustrun, lyckligen hemkommen från Italien.
Det var brister i matplaneringen, det fanns klara brister i sophanteringsfrågan, typ varför soptunnorna inte var utrullade till sophämtningen häromdagen, det fanns klara brister på dammsugningsfronten och det fanns klara brister i den allmänna ordningen i hemmet. För att inte tala om de fruktansvärda och rent av ödesdigra bristerna i blomvård.
Jag stod upp som en man med rak rygg och mottog dessa klagomål utan att knorra och lovade att korrigera detta idag, dvs under söndagen.
Jag borde ha gjort detta under lördagen, dvs min sista gräsänklingsdag, men den gick åt till att lära mig min nya systemkamera av märket Nikon, som jag åkte och köpte som kompensation och tröst för att hustrun varit i Italien på kurs.
Trots detta känns det bra att återigen vara ett två-personers-hushåll.
Bilden visar en av de superlyckliga medmänniskor som följde med oss senaste resan. Här kan du läsa mer om vår 
Men jag höll på att trilla baklänges och bli skadad ännu mer när notan presenterades. Attan så dyrt det är med nya glas. Själva bågarna är ju relativt billiga, men slipade glas lirar liksom i en helt annan division. Man undrar lite diskret om det är så dyrt eller om förtjänsten i optikerbranschen är skyhög.
Näe, då är det bättre att jobba i bussbranschen. Sett ur det perspektivet är jag glad för mitt yrkesval.
Men det löste sig, satte alarmet på telefonen till kl 08:30 idag och tjuvstartade 30 sekunder innan. Och då funkade det plötsligt. Men det är modern sjukvård vi snackar om. Telefonröst som instruerade om att knappa in födelsenummer, namn, telefonnummer. Sedan meddelade automatrösten att jag kommer att bli uppringd kl 12:45 för att få min tid. Och så blev det. Exakt kl 12:45 ringde en levande (tror jag) sjuksyrra och gav mig en återbesökstid.
