Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit. Skriver numera mest på Facebook och Instagram.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan nio gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. Kanske jag 2025 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


fredag, augusti 05, 2011

Klargörande

Det blev för komplicerat det där med ostkaka och turkiskt peppar i mitt förra inlägg. Endast initierade branschmänniskor fattade i bästa fall jämförelsen.

Så här ligger det till. Av tradition bjussar en Smålandsbaserad bussleverantör på ostkaka vid sina årliga och trevliga tillställningar. Denna leverantör tillhandahåller bussar av märket Setra som byggs i Tyskland. De har varit vår hovleverantör rätt länge.

Men nu provar vi något annat, ett bussmärke som heter Temsa och som byggs i Turkiet. Sannolikt av ingenjörer och bussbyggare som fått sin utbildning i bussbyggandets konst, eventuellt som s.k. gästarbetare hos kanske just Setra och Mercedes i Tyskland.

Därav det där med ostkaka vs turkiskt peppar. Have I made my self clear? Alla fattar?

Bra, då tar vi helg tycker jag.

Nämen vad är det här?


Kan det vara... är det sant... jo, banne mig, en hel buss som banken mot en viss månatlig avgift låter oss köra med.  Men å så kul. Och kors i taket, för första gången sedan 1994 så blev det inte småländsk ostkaka.

Nu ska det bli spännande att se om ostkakan vinner i längden eller om den turkiska pepparen tar hem spelet i slutänden. Money rules.

onsdag, augusti 03, 2011

Strömlinjeformad

Idag tog jag ännu ett svårt beslut. Låta mig klippas med sax eller med maskin?

Med sax så blir ju mer hår kvar och man behåller kanske någon form av värdighet. Nu menar jag såklart inte att korthåriga/skalliga män är ovärdiga, men jag har alltid haft en fyllig hårväxt. Dock ej på bröstet.

Med maskinkapning så blir det väääääldigt kort, men samtidigt så blir ju tiden i frisörstolen minimal. Det är positivt.

Med maskinslåtter blir skallen liksom strömlinjeformad , och det passar ju in som handen i handsken i mitt nuvarande liv, full fart framåt i en hysterisk fart. Allt motstånd som t.ex fyllig hårväxt ger motstånd som tar energi och kraft. Maxoptimering är ordet för dagen.

tisdag, augusti 02, 2011

Ångest är bra, men dyrt

Tänk så bra det är att få lite lagom ångest då och då. Häromdagen beskrev jag hur jag försökte shoppa mig ångestfri. Då gick det inget vidare. Så jag gjorde ett nytt försök några dagar senare. Då gick det bättre, så nu är jag retroaktivt helt ångestbefriad.

Jag började shoppa loss lite försiktigt och sedan, ja, sedan blev det kanske lite överkurs. Gick väl i spinn på något sätt. Men jag föredrar att kalla det för långsiktig ångestbekämpningsplanering.

Som sagt, jag började med att plocka ner den här lilla rara och lyxiga saken i varukorgen, och sedan plockade jag ner.... oj, det ringer, måste kila.....jag återkommer.




Idag tänder vi ett ljus


Vår förre medarbetare Ingemar Lundberg lämnade jordelivet igår eftermiddag.
"Lumpan" som han kallades av alla, blev 76 år. Han ägnade så gott som hela sitt yrkesliv åt att köra buss, även de sista 10 åren efter sin "riktiga" pensionering.

För 1,5 år sedan bestämde han sig för att han skulle bli pensionär på riktigt och bara njuta av livet tillsammans med sin fru.

Jag hoppas verkligen att det är så, att stunden vi har på jorden bara är en liten del av själva livet. I så fall Ingemar, vi ses igen.

söndag, juli 31, 2011

Korkat i världsklass

Mycket har man läst, mycket har man hört, men det vete katten om inte följande inledning i ett TV-inslag i SVT tar priset som årets mest korkade:

"-Vad var det som gick  fel i det norska samhället som gjorde att en sådan individ som massmördaren kunde formas?"

Har SVT börjat rekrytera journalister från kvällspressen nu?

Min följdfråga är: vad var det som gick fel i svenska utbildningsväsendet som utexaminerar undermåliga journalister på löpande band.

torsdag, juli 28, 2011

Lojal och jämlik

Hustrun på kort besök på Gotland för att besöka mor, far och bror. Inte mina, hennes.

Tänkte jag skulle överraska henne med lite gammaldags hushållsarbete, man vill ju vara jämlik. Så jag samlade ihop några dagars "gräsänklingsdisk" för att göra allt porslin skinande blankt. Tänkte att det kunde vara skönt för hustrun att slippa detta när hon kommer hem i morgon. Hoppas hon blir glad för det. Slängde även några soppåsar.



Man blir ju lite trött av hårt hushållsarbete, den saken är klar, så jag nöjer mig med en microvärmd middag som jag tänker inmundiga framför TV:n. Jag vet, vi har bara en 32-tummare. Lite skämmigt, men jag fick ju inte köpa en större. Trots att jag då och då visar mina hushållskunskaper.

onsdag, juli 27, 2011

Frulletennis


Ahhh, vilken härlig morgon. Först dubbeltennis mellan kl 07 och 08, sedan frukost på klubbhusverandan och lite snack gubbar emellan. Dessutom, idag lossnade det, spelade nästan lysande hela tiden. Det var en härlig känsla. Jag är på G igen.

Läste också på anslagstavlan att jag  till min stora förvåning i år har uppnått den anmärkningsvärda åldern att jag nu är berättigad att delta i klubbmästerskapets klass Herrar äldre. Hur fan gick det till?

tisdag, juli 26, 2011

Skrivbordssemester

I brist på riktig semester så får jag nöja mig med skrivbordssemester. Det var ju jätteenkelt, laddade upp med en schysst bild på båten från förra sommarens segling och sen så låtsas jag att jag sitter i sittbrunnen och styr sådär modernt, via ett tangentbord.


Fördelen är ju att jag då samtidigt får massa saker gjorda på kontoret. Multitasking. Fiffigt är bara förnamnet.

Icke att förglömma, den här typen av seglingssemester är helt regnfri. Dessutom är jag helt säker på att om fler anammande min semesteridé så skulle Sveriges BNP öka markant.

lördag, juli 23, 2011

Jag är oskyldig



Kolla löpsedeln. Känner mig skyldig men jag försäkrar, det var INTE jag som ringde Hänt och berättade att Måns satt på krogen och drack kaffe utan Marie.

Däremot kan jag bekräfta att så var fallet. Ingen Marie syntes till på hela kvällen och Måns verkade glad och tillfreds med tillvaron. Men helt klart övergiven av Marie.

fredag, juli 22, 2011

Jag slog mig lös

När shoppingen misslyckades häromdagen så blev nästa försök att balansera min mentala hälsa ett restaurangbesök tillsammans med några vänner på krogen Lisa På Torget. Beläget på Östermalmstorg med Hedvig Eleonora kyrka i bakgrunden.


I den kyrkan döptes för övrigt vår förtjusande förstfödde som nu relativt hastigt närmar sig gubbåldern. Tänk vad tiden går.

Och vet du, när vi gick igenom lokalen till vårt bord så gick jag såååå nära Måns Zelmelöv och Andreas Weize. De satt där och drack kaffe och såg ut att ha väldigt trevligt. Såååå nära var jag.

Till måltiden valde jag lammracks, som blev nersköljt med två glas rött och sedan avslutades födointaget med en blåbärspaj med vaniljsås. Jag visar här min varmrätt som den såg ut innan jag åt upp den:


Under denna afton hade jag förmånen att slippa ha jouren några timmar vilket var lika skönt och avkopplande som när barnen var små och stökiga och mor eller svärmor var barnvakter en kväll.

Det var en trevlig kväll och jag känner mig idag en smula mer mentalt balanserad. Men det vete fan om inte en 42-tummare och en buss hade varit roligare ändå.

onsdag, juli 20, 2011

Det funkar inget vidare

Med tanke på gårdagens, ska vi kalla det en smula negativa inlägg, så försökte jag senare under eftermiddagen shoppa bort min ångest och djupa depression. Det gick inget vidare.

Jag började med att besöka vår lokala kontorsvaruhandlare och shoppade loss på några block och hör och häpna, FEM nya pennor. Skitsnygga.

Men näe, kände mig inte ett dugg positivare även om det var roligt att skriva siffror med en ny fräsch penna.

Då tänkte jag istället gasa bort till Elgiganten Megastore och shoppa en ny TV. Tänkte att en 42-tummare är precis vad vi behöver hemma, så kan vi ställa ut den gamla 32-tummaren på landet.

Men icke då. Våldsamma protester från hustrun, och då törs man ju inte spontanshoppa bort någon ångest.

Sen kom jag på den ultimata ångestdödaren, jag köper en ny buss. Ringde glad i hågen till Småland för att höra vad som fanns i lager. Men inte fan blev det något köp där heller. Mer eller mindre semesterstängt. Lika iskallt som en frusen ostkaka.

"- Klart vi har nåt för dig Göran, men vi kan väl snacka vidare vecka 32, vad säger du om det Göran?" sa en semestersugen kille som heter Jonas.

Men vad tusan, vecka 32 är jag säkert glad och positiv igen och vem behöver ångestshoppa bussar då?

Så nu sitter jag här igen som en tom, desillusionerad  och misslyckad ångestshoppare. Allt jag fick var en bunt pennor.

tisdag, juli 19, 2011

Tvingad

Har ingen ork att skriva på bloggen, ingen inspiration att skriva på bloggen, det är bara jobb, jobb, jobb och så lite mer jobb för att sedan avsluta dagen med ännu lite mer jobb innan John Blund anfaller. Ingen vila, ingen semester, ingen tid för återhämtning. Om mitt eget stroke-team fick nys om detta skulle de bergis tvångsinlägga mig.

Det är fan i mig jobb varenda vaken minut. Till och med när jag sover drömmer jag om jobbrelaterade saker. Det är jobbigt. (obs. märkte du den ohyggligt roliga ordvitsen i sista meningen?)

Konklusion: Solen lyser ute, segelbåten guppar ensam vid bojen, lilla motorbåten är inte ens sjösatt och DET ÄR SÅ JÄVLA SYND OM MIG!

Jag är helt säker på att ingen annan arbetsför människa i det här landet har det lika jobbigt som jag har det. Helt säker på det.

Eller ja, i varje fall i Stockholm. Eller om man ska vara noggran, i Sollentuna. Den petige kanske säger mitt kvarter och ska man vara en riktig petimeter så är det i alla fall ingen annan i mitt hus som har det som jag.

Kände mig tvingad att skriva något för att rensa skallen lite. Nu har jag det, men jag känner mig fortfarande lika tjockskallig och inte fan försvann det ens några papper från bordet. Lika bra att då börja jobba med att förbereda kommande löneutbetalning.

tisdag, juli 12, 2011

Goda väderleksutsikter

Som jag tolkat det hela så föreligger nu ingen omedelbar risk för snö och halka. Så därför ägnades dagens lunch till att åka till däckverkstaden för att skifta från vinter- till sommardäck. Kändes bra, fick nästan lite vårkänslor.


Om du undrar varför jag inte gör det själv, och det gör 8 av 10 läsare, så beror det på att jag använder samma fälgar till både sommar- och vinterdäck.

torsdag, juli 07, 2011

Job rotation

Idag har jag pryat som IT-Nisse.

 

Succesfully installerat ett nytt program i datorn dårå. Med en nytt interfejs med dubbel hastighet dårå.

Programmet har jag lagt i serverdatorn va, så man lätt kan kommunicera mellan användarna. Då slipper man ju det där jobbiga med att boota om grejerna stup i kvarten. Men det förutsätter ju att man har de rätta prylarns dårå, en schysst megahertzhastighet och megarambitar av klass är ju en självklarhet. Men det ser man ju lätt om man pluggar in rätt in i maskinvaruhanteraren.

Som IT-Nisse sitter man traditionsenligt hopsjunken och tillbakalutad i stolen, gärna med ett nonchalant ansiktsuttryck samtidigt som man lattjar lite lätt med tangenterna samtidigt som man sippar en Cola och med bra rockmusik ur högtalarna. Eller ska det vara synt? Eller rap? Eller House? I min interna IT-miljö idag blev det en hel del blues. Varvat med tunggung från radions Bandit och Rockklassiker.

Verkar vara ett coolt kneg det där med att peta i datorer.

tisdag, juli 05, 2011

En bra start på dagen

Kl 0537 i dag. Jourtelefonen ringer. En chaufför berättar en smula upprört att han råkat låst in garagenycklarna och därmed inte kommer åt bussen. För att hinna till sitt uppdrag borde han åka om typ 5 minuter.

Lika bra att inte sova bort min ungdom så kl 0538 är jag på språng ut till min bil. Normal körtid från min bostad till garaget är ca 25-30 minuter. Essingeleden visar sig från sin bästa sida med en väldigt hög snittfart på övriga trafikanter. Jag hänger på. På vissa sträckor tar jag täten.

Vid infarten till Årstalänken låter vi alla en polisbil bestämma tempot. Han har ingen brådska visar det sig. Lyckligtvis svänger han av mot Globen och racet kan återupptas och jag kan återigen visa vad BMW:n går för. Lyckas hålla jämna steg med några hantverksbilar utan trafikmoral.

Framme. Sätter därmed ett nytt och prydligt personligt rekord. Chauffören springer och hämtar nycklarna till bussen och startar. Vad händer? Jo varningslampan för låg kylvattennivå ljuter. Fort i med vattenslangen för att fylla på. Då upptäcker jag att allt rinner ut i en strid ström under motorn.

Okey, bara att bita ihop. Ner på golvet och in under bussen för felsökning. Aj aj aj, ett tydligt hål på en slang. Vi rotar frenetiskt i bra-att-ha-lådan och hittar mot alla odds en lämplig slangklämma som får funka som ett slags akut första-förband. Det funkar.

Han drar nu iväg som ett skållat troll och trot om du vill, men kunden var en smula försenad så de märkte inte ens att bussen kom 20 minuter sent.

Som sagt, vissa dagar startar i makligt tempo, andra startar i turbofart. Och vem fanken kan påstå att ett kontorsjobb är enahanda? Nu ska jag ägna några timmar åt att räkna på roliga offerter inför vintern.

Hej då bussen!

lördag, juli 02, 2011

Segling och bad

Kan du fatta. Trots ringande jourtelefon så tog vi en segling o badtur med segelbåten. Det blev den bästa dagen på länge. Och ingen ringde när jag låg i plurret. Bara en sån sak.

onsdag, juni 29, 2011

Inte så kul. Men kul i alla fall.

Testade i morse på frukosttennisen hur det stod till med mina tenniskunskaper efter det att proppen brände av i skallen. Gick inget vidare. Fan också att just tenniscellen fick sig en tjottablängare. Det trodde jag inte.

Jag hade noll tajming i slagen och jag gjorde minst två dubbelfel i varje servegame. Kände mig som en nybörjare. Men som vanligt med tennis, det var skitkul. Jag kommer igen, jag SKA nå samma standard som före 27:e mars. Jag SKA det. Så tänker en riktig PG.

Efter tennisen gemensam frukost kl 08 på klubbstugans veranda med jättefin utsikt över Edsvikens vatten. En superhärlig start på dagen.

Sedan i vilan mellan jobbdagen och dess kvällspass klippte jag gräset. Nu är det bara däcksbytet till sommardäcken kvar. Kan bli vilken vecka som helst nu.

tisdag, juni 28, 2011

Tråkigt meddelande

Fick följande meddelande från min kollega på kontoret.  Doch ingen av de två luddbollarna på bilden i mitt föregående inlägg.

When it hasen't been your day, your week, your month or even your year...


Virus har sänkt min dator. Totti.


FAAAN I HELVETE!!! GAH!

Det är faktiskt som Sofia skriver. Datorn är så gott som dödförklarad av Doktor Roffe. Nu ska den snabbt förflyttas för akutvård för att rädda vad som räddas kan av innehållet. Men en ny dator är tvunget att inköpas.

Tyvärr så var det idrotten som sänkte vår dator. Sofia skulle anmäla sig till nästa års Stockholm Marathon, och den sidan är just nu hackad och lyckades trassla in sig i Sofias dators innanmäte och förstöra det mesta.

Inte ens vårt virusskydd kunde stoppa attacken.

Men som den positiva Göran jag är denna vecka så kunde det ha varit värre. Vi kunde ha slarvat med backup t.ex. Och så får Sofia en ny skinande fin dator redo att möta nya utmaningar, kanske redan i slutet av denna vecka.

Lunchrast

Den nya härliga arbetsveckan sätter sina spår. På dagens lunchrast tog kontorspersonalen en välbehövlig power nap.

söndag, juni 26, 2011

Fick en släng av Runners High

En bra midsommar trots allt. Blev lite busskörning och rätt mycket kontorsarbete. Det är ju förbannat roligt att köra buss, det går inte att komma ifrån.

Även kontorsarbete är kul och i helgen fanns gott om tillfällen att smita undan och fixa tonvis med "kan-göra-senare-jobb. Men gräsmattan är fortfarande oklippt och vinterdäcken sitter fortfarande på. Det finns viktigare saker i livet.

Idag, som just nu är söndagskväll, så fick jag plötsligt en sån oerhörd lusta för att springa, så då gjorde jag det. Efter 1 km fick jag plötsligt en euforisk lyckokänsla i hela kroppen. Jag skrattade när jag sprang alldeles ensam. Det var en förvånande men häftig känsla. Det lär kallas Runners High.

Nu blir det marsch pannkaka rätt in i duschen. I morgon börjar en ny härlig arbetsvecka.

Bästa hälsningar från PG. (Positiva Göran)

torsdag, juni 23, 2011

Har jag börjat knarka?

Att jobba mycket verkar ge samma effekt som knark. När man väl börjat vill man inte sluta.

Jag vill det. Klart jag inte vill sluta, men det skulle vara skönt att ha det lite lugnt, lägga fötterna på bordet, sippa lite nybryggt kaffe och ställa frågan till den som lyssnar: "-å bilen går bra?"

Så är inte mitt liv just nu. Helst vill jag ha semester, men nu funkar inte det denna sommar. Inte så smart med tanke på vad som hände mig i våras, men ibland får man inte välja själv.

Bara att bryta ihop, sedan bita ihop, ta sig i kragen, skärpa till sig, lyfta sig i håret sedan fortsätta mot ljuset i tunneln. Just nu är det j---ligt långt dit, men med ett steg i taget så når jag dit. I bästa fall i lagom tid tills båten ska seglas tillbaka till torrsättning igen.

Men du, strunt i det, istället hoppas jag du får en härlig midsommar.

fredag, juni 17, 2011

Det var väldigt

Trodde den här våren och sommaren jobbmässigt skulle bli lite lugnare än tidigare år. Men hej vad jag bedrog mig. Det bara vräker in bokningar från alla håll och kanter. Hinner knappt med i svängarna. F´låt alla som mailar och som inte får svar direkt, nu vet du orsaken.

Kul såklart, men min egen sommar tycks försvinna i fjärran. Får ta igen det nästa sommar, för då blir det nog lite lugnare.

onsdag, juni 15, 2011

Aldrig får man vara riktigt glad

Kom hem igår kväll, glad och lycklig efter några härliga seglingsdagar. Glad och lycklig att åter få vara en hyggligt frisk människa, visserligen med en plåtmojäng inopererad i bröstet, men likväl glad och lycklig. Glad och lycklig att ännu en gång vara tillbaka på kontoret för att omedelbart få kasta mig över de exakt 199 mail som ramlat in unde de här dagarna.

Så läser jag dagens morgontidning och dunsar omedelbart ner i det Mörka Hålet. Hur ska jag göra nu då? Snart börjar ju Wimbledontennisen och den sänds ju på TV. Törs jag någsonsin mer se Bonde söker Fru, Bachelor, Hawahi 5-0 och liknande kvalitetsprogram?

måndag, juni 13, 2011

Haveriutredning

En haveriutredning ang den totalhavererade skeppskikaren har påbörjats. Samtliga misstankar mot norska besättningsmän har avskrivits.

Istället fokuserar utredningen mot ett gäng svenska ungdomar och deras vilda segling midsommarveckan 2010.

Utredningen fortsätter i afton på Utö där Dannes krog har beslagtagits som utredningslokal. Båten är tillfälligt förtöjd i Gästhamnen tills vidare.

Haveri

Sjökikaren har havererat. Kan det vara så att kikare och norrmän inte är en bra kombo?

söndag, juni 12, 2011

Ready for take off

Nu ligger hon äntligen i plurret. Saknas bara besättning, men när kompis Norrmannen tävlat klart i hästhoppning (!) så tuffar vi till mastkranen och sedan gör vi fjärdarna osäkra i några dagar.

torsdag, juni 09, 2011

Men va konstigt

Fråga: Hur mycket kan man skylla på att ha haft en stroke?

- vinterdäcken, dock dubbfria, sitter fortfarande på bilen
- båten står fortfarande på land
- mitt hår har växt längre än jag brukar har det så här års
- gräset bakom huset är ännu inte klippt. Framsidan som syns mot väg och grannar är faktiskt okey.
- att högsäsongen på jobbet smugit sig på känns lite överraskande fast den kommit samma tid de senaste 20 åren

Svar: Det mesta. Absolut. Men åtgärder har vidtagits. Se bild. Förstärkning har inkallats för att få båten i plurret på söndag=sista dagen sjösättning är möjlig i vår båtklubb.


Övriga punkter enligt ovan finns nu på en ToDo-lista. Det kanske hjälper att få saker gjorda. Jag håller tummarna. Jag har ju ändå haft en stroke så det är nog okey om listan står orörd ytterligare några dagar.

lördag, juni 04, 2011

Betalning

Kände att jag måste betala ett pris för nöjet enligt föregående inlägg. Löpning var ett lämpligt pris.

Detta var också min första träning efter stroken. Sjukt jobbigt. Två minuter långsammare än före stroken då jag var hyfsat vältränad. På 3,3 km. Två minuter.

But I fucking did it!

Årets första