Läste att busskollegan Bussbloggaren på Västkusten har lite problem med bussleverantörernas vinstmarginal. På sätt och vis verkar han ha rätt.
Ringde häromdagen en bussäljare av ett svenskt bussmärke, kort sagt, det var en Volvosäljare jag ringde. (F´låt Vetlanda, men man måste ju kolla konkurrensen).
Han gav minst sagt ett ointresserat intryck och gav mig väldigt korta rappa svar, men bara på mina frågor. Fick inte en enda fråga vem jag var, det sa jag i och för sig när jag presenterade mig, men fick då bara ett ointresserat ”-jaha” som svar på det.
Inga som helst följdfrågor om vilket intresse jag egentligen hade, vad vi körde för bussar idag eller om han möjligen kunde få visa en buss för mig. Ingenting åt det hållet, bara ”-vill du kolla så finns en buss i Västerås” och ”priset är trettitresjuttifem och blir det ett rent köp kan jag gå ner till treåtvå”.
Således kanske det är som kollega Daniel säger, en bussäljare behöver inte anstränga sig, de tjänar så grovt på varje enskild buss de säljer, så det är bättre att dricka kaffe än att aktivt försöka sälja till en ny kund. Tydligen måste man komma med en färdigskriven order till en Volvokille för att han ens ska lyfta ”arslet” från stolen.
Lite extra förbryllande var att jag även för några år sedan möttes av samma likgiltiga ointresse på TUR-mässan av Volvos representanter. Det berättade jag då såklart på min blogg och bara några dagar senare fick jag ett trevligt mail från nån marknadskille på huvudkontoret i Göteborg.
Vi får väl se om det blir en liknande reaktion den här gången, för om det här är ett vanligt beteende inom Volvo, så måste det vara hur lätt som helst att öka marknadsandelarna. Bara att skicka iväg lata försäljare på charmkurs och vips har de inom kort sålt ett knippe bussar mer än annars.
Fast det kanske är mig det är fel på. Jag är ju bara en vanlig presumtiv kund som aldrig haft en Volvobuss tidigare och då blir det ju "s---tjobbigt" att lägga tid på en sån.
