Jag heter Göran Demnert och är numera heltidsproffs. Endast sponsrad av Pensionsmyndigheten. Kort sagt är jag pensionär. Men möjligen bara på utsidan. Har bloggat sedan 2006, så många tusen funderingar har det blivit.

Började cykla vintern 2013 och har sedan dess cyklat Vätternrundan åtta gånger. Hittills. Har även cyklat till Paris sex gånger med Team Rynkeby Stockholm.

Förutom cykling har jag på ålderns höst fastnat för triathlon. I september 2022 ska jag göra min sjunde start i en halv Ironmandistans. Numera i age group 70-75


tisdag, april 08, 2008

Temporär ångestattack

Det sägs att bästa sättet att bota ångest är att konsumera.

Häromdagen när jag besökte en viss affär så tyckte jag nog att jag kunde ana lite begynnande ångest i kroppen. Då såg jag prylarna som kan bota vad som helst. Så jag köpte bums de här nya och innovativa säkerhetsprylarna för att testa på en av våra bussar. Och vips så blev jag symptomfri.

Den ena grejen är en vindmätare så föraren kan placera fordonet korrekt på vägbanan i förhållande till aktuell vindstyrka och vindriktning. Säkerhetstänkande.

Den andra måckagrunken är en djupmätare - f´låt, jag menar avståndsmätare - så han har koll på avståndet mellan underrede och vägbana. Ett oerhört bra hjälpmedel på sämre vägunderlag. Säkerhetstänkande.

Men om, jag säger om, grejerna inte alls skulle vara till någon nytta i busstrafik, ja då är det väl bara att skrota dem. Och det vore väl synd och skam, för de kostade ändå en slant, så då kan jag lika gärna ta dem och försöka montera dem på min segelbåt.

Jag har världens tur förstår du, jag tror nämligen de skulle passa även där. Med viss modifikation såklart. Grejorna är ju då ändå bara att betrakta som avskrivet och oanvändbart skrot. Om de alltså mot förmodan inte skulle funka i busstrafik.