Vi lyssnade på Volgograds Filharmoniska Orkester, med Eduard Serov som dirigent och Rolando Saas som konstergitarrist.Jo du läste rätt, Volgograds Filharmoniska Orkester. Jag, George D, var på konsert med VFO. Ingår i vår familjeinterna kulturutbildning för en musikalisk mångfald och kulturrik ålderdom.
Man kan säga så här: Stones rockar betydligt fetare, men Rolando Saads avslutningsnummer Concierto de Aranjuez, gav mig faktiskt lite gåshud. Rackars vad han satte det stycket.
Bandet, eller f´låt orkestern, kör en Sverigesväng och har kvar att besöka Malmö, Västerås och sveriges kulturhuvudstad Växjö.
Så lite Konserthusbonus: när jag gick i klass 6 bodde en tjej som heter Mona i en lägenhet som ligger högst upp i Konserthuset. Hennes pappa var vaktmästare och det var deras tjänstebostad.
Mona fixade klassfest i Konserthuset och vi sprang omkring och busade och lekte, bl.a Ryska Posten. Britt-Marie valde en puss av mig och senare under kvällen frågade hon chans på mig.
Jag uttryckte det då som att vår utbildning var betydligt viktigare än sex och samlevnad i vår ålder så hela saken fick bero. Vi pussades sedan aldrig mer. I alla fall inte varandra.