Vet inte vad som hänt, men på sista tiden har jag varit inne i en kommunikativ fas. Jag vill liksom kommunicera med hela världen.
Så då drog jag igång ett Twitterkonto. Du ser det här ute i högerkolumnen. Facebook och jag blev aldrig kompisar, men Twitter är ju helkul. Rent av underhållande. Att följa kul människor på Twitter förhöjer humöret, men man känner sig en smula nördig, alltid med Iphonen i högsta hugg. Måste skärpa mig lite där.
En kul kille i bussbranschen som man kan Twitterfölja är Daniel på Ljungskilebuss. Om jag är kommunikativ så är det inget mot vad han är. Där Twittras det om än det ena och än det andra. Tyvärr tycks han bo i Sveriges Jantelagscentrum, vilket aldrig kan vara bra. Illa nog att vara verksam på Västkusten, men att också vara omgiven av Jantelagsriddare kan inte vara roligt.
Kommer du ihåg mitt senaste inlägg, om mitt dåliga samvete? Jag korrigerade det senare på kvällen då jag gav mig ut på 5 km-runda. Första gången på säkert 8-9 månader.
Gick väldigt bra konditionsmässigt, men attans vilken träningsvärk jag haft i höfterna under helgen. Trodde jag var hyfsat vältränad, men värken var rent av äckligt jobbig. Uppenbarligen helt andra muskler som måste jobba vid löpning jämfört med gymträning.
Kan inte lova mig själv, men det känns som att jag kommer att ge mig ut igen, det var rätt befriande.
