Tänkte skriva några rader om vad jag har gjort i helgen.
Efter fredagens personliga degradering lyfte jag mig själv i håret, rätade ut min långa kropp, sträckte på ryggen, tog mig själv i kragen, skällde ut mig själv och tog tag i mitt liv igen.
Bestämde för mig för en löprunda och den överlevde jag till och med med välbehag. Det var skönt att sträcka ut, och trot om du vill, men min halvmilatid låg i paritet med de som jag hade när jag var runt 30. Visserligen var jag då storrökare och otränad, vilket jag inte är nu, och visserligen har jag de senaste 30 åren inte gjort några särskilda försök att slå 30-rekordet heller, men ändå.
Så med lite god vilja, och det har jag idag, kan man säga att i min medelålderspluskropp, så bor det en 30-åring. Joråsåatt...
Sen var vi kulturella en stund i helgen också. Besökte Cirkus Cirkörs föreställning Undermän. Såna här tillställningar besöker jag hundra gånger hellre än djupsinniga stycken på Dramaten eller Stadsteatern. Dessutom slår en sån här föreställning vilket biofilm som helst. Nämn vilket som helst, men den når ändå inte upp till upplevelsen att titta på en Cirkus Cirkör-föreställning.
Nu ska jag börja veckan med en kopp nybryggt kaffe (från Gevalia för att hylla Brynäs) och sedan ska jag ägna mig åt det som kallas arbete.
Vi hörs!